,

Previous; När vi var där hoppade vi på den första "vagnen" och åkte. "Justin?" sa jag. "ja?"

"Jag älskar dig med, Aubrey". Sa han när vi avslutade kyssten.


Det värsta som fanns var att vakna upp på morgonen med ett bultande huvud och vara extremt illamående. Och när man var illamående och kände att man behöver spy, kändes det som om toaletten låg flera mil från en.
Jag fick springa in på toaletten för att hinna i tid, och det bara forsade ur mig.
Jag ringde och sjukanmälde mig på jobbet och sedan gick jag till sängs igen. Jag sov ett par timmar och vaknade senare upp av mobilen som ringde.
"Hej älskling, det är Justin. Lust att hitta på något?"
"Jag kan inte, jag är sjuk", sa jag. "Krya på dig shawty, vi hörs senare". Sedan lade vi på.
Men sanningen var att jag mådde hur bra som helst, men jag hade några ärende att göra. Jag tog taxi till närmaste apotek. När jag var klar åkte jag tillbaka till hotellet.

Eftersom att jag mådde bättre ringde jag Justin för att undra om han fortfarande ville göra något. "Visst, vad ska vi göra?" frågade han. "Det är fortfarande varmt ute, men sommaren håller på att ta slut. Ska vi passa på att åka till stranden?" Frågade jag. "Jag hämtar dig om tio minuter", sa han.
Han höll verkligen tiden, för han var där prick tio minuter senare. Jag hade redan packat mina saker och gick ner till Justin's bil. Han hade redan bytt om för där satt han i bara badshorts. "Hej snygging", sa jag. Han skrattade lite. "Hej, shawty", sa han.
Han startade bilen och körde. "var du inte sjuk?" Frågade han, fortfarande med ögonen på vägen. "Bara imorse, tydligen", sa jag nervöst.

Stranden var nästan folktom och solen gjorde så att havet glittrade. Ingenting kunde egentligen gå fel, förrutom den saken som hade legat och tryckt hela dagen. Jag visste att jag var tvungen att berätta för Justin. Men det skulle förändra bådas liv. För gott.
Jag hade min bikini under kläderna, inte för att jag var rädd för att byta om framför Justin. Men det blev lättare, bara.
"beredd på att hoppa i?" Frågade Justin. Jag besvarade frågan med och hoppa upp på hans rygg. "Let's go", sa jag och skrattade.

Vattnet var kallt och det kändes som tusen nålar över hela kroppen när man var under ytan. Som om hjärnan frös till is.
Justin skvätte vatten på mig och jag skvätte tillbaka. Och försökte smälta saken som tryckte mig. Men det gick snart inte längre, jag kunde inte bära på en så stor hemlighet länge till.
Justin drog ner mig under vatten ytan igen och kysste mig. Jag kysste tillbaka och log. Han höll mig där nere ett bra tag. "Justinnh, jaagghh kanhh inteehh andasscch", sa jag medan jag drog mig uppåt. Han simmade upp han med och skakade på huvudet så håret flög åt alla kanter. "förlåt", sa han busigt. "Jag vet att du gjorde det med vilje", sa jag och skrockade. "kanske", sa han och drog mig intill sig.
Där stod vi länge och bara kramade om mig. Några tidiga höstvindar kom och fick min hud att knottra sig. "dags att gå upp", sa jag.

Båda gick upp och tog varsin handduk och tog om sig. Sedan satte vi oss vid vattnet, tysta och bara kollade.
Justin lade sin arm runt mig. Som vanligt utstrålade närheten av honom värme och trygghet.
Känslan jag fick när jag var med Justin hade jag aldrig känt förut. Jag antog att det var kärlek.

I det ögonblicket insåg jag att jag var tvungen till att berätta, jag kollade på Justin som satt och kollade ut mot vattnet med sina fina mandelbruna ögon.
"Justin?" sa jag lugnt. "ja?" sa han och tittade på mig undrande.
Jag visste inte hur jag skulle börja så jag gick bara rakt på sak, "Jag är gravid".


Så? Vad tycker ni? KOMENTERA! :D

Previous; "Jag kysste inte Selena", sa han. "Jag vet", sa jag. "Bra".

Jag tog av mig mina byxor och hoppade upp i sängen till Justin. Jag kysste honom intensivt. "Vänta", sa Justin. "Är du säker på att du vill?"

Jag besvarade frågan med och dra av mig tröjan. "okej", sa han och drog ner mig. Jag hjälpte honom av med byxorna och han hjälpte mig av med bh;n.

"Kondomer?" Frågade jag. "Eh, jag har inga", sa han och stannade upp. Jag var för upphetsad för att bry mig, han med. "Skit samma", sa jag och fortsatte.

Jag tänkte inte på konsekvenserna, jag brydde inte mig om någonting annat än Justin just nu, jag hade inte tankarna på något annat. Förutom det faktum att Justin fortfarande dejtade Mandy. Hon var trots allt min bästa vän.

Vi tog av det sista och kollade på varandra om vi verkligen var redo. Båda nickade och han stoppade in den.

Det gjorde ont men sedan slappnade jag av och då släppte det.

"wow", sa jag och flåsade. "Ja", sa han. Vi låg bredvid varandra på rygg i sängen. Jag vände mig om och kollade på honom. Han kollade på mig och log. Jag kysste honom och log tillbaka.

"Är det okej att jag liksom sover här i natt?" Sa han och kollade på klockan. "Det är typ redan morgon, så visst", sa jag och skrattade.

Han la armen runt mig och jag somnade i hans famn medan jag hörde hur hans hjärta dunkade.

Justin väckte mig några timmar senare, "Vakna, älskling. Du kommer komma för sent till jobbet", sa han och puttade på mig försiktigt.

Jag jämrade mig och satte mig upp. "hur mycket är klockan?" frågade jag. "halv tolv", sa han.

"Fan, jag ska vara på jobbet om en halvtimme", sa jag och kastade mig upp. "Jag kör dig", sa han.

Det gick snabbt med bil till starbucks, "jag är glad att vi... ja du vet", sa Justin. "jag med", sa jag. "Jag kände verkligen att jag var redo. Men du? Jag kom och tänka på Mandy..."

"Tänkte du på Mandy när vi älskade?" Sa han. "men...", sa jag och slog honom på armen. "Jag skojar bara ju, det är redan fixat. Jag gjorde slut med henne igår medan du var på toaletten", sa han och pussade mig på pannan.

Jag log bara och hoppade ut ur bilen, "vi ses sen", sa jag och pussade honom.

Mandy var redan på jobbet och kollade surt mot mig när jag kom in genom dörren. "Justin har dumpat mig", sa hon direkt. "Jag vet", sa jag.

Hon kollade undrande på mig. "Jag var med honom igår, när han gjorde det. Jag och Justin är tillsammans igen", sa jag.

"Fyfan...", började hon. "Mandy, lyssna nu här. Jag var med honom först, eller hur? Jag säger inte detta för att vara taskig, men Justin gillade aldrig dig".

"Jag vet", sa hon. "Men jag hoppades på det bästa".

"Jag förstår det", sa jag och kramade om henne. "Men ska jag berätta en sak?" frågade jag. "Ja?" sa hon.

"Jag och Justin hade sex igår", sa jag och skrattade lite. "seriöst?!" sa hon. "Hur var det?"

"Det var fantastiskt", sa jag. "Det var det verkligen".

"wow", sa hon. "Det är ju faktiskt awesome. Tänk att du och JUSTIN BIEBER hade SEX!" sa hon och hoppade av glädje.

"Så vi är vänner?" frågade jag.

"klart", sa hon. Vi kramade varandra. "bra", sa jag.

Det blev lättre att jobba nu när vi var vänner, vi pratade på som om det var första dagen igen. "Jag ska snart hem", sa jag. "Jag med", sa Mandy. Båda bodde ju i Sverige och sommaren var snart slut. Så vi skulle antagligen ta samma flyg hem.

Efter jobbet kramade jag Mandy hejdå och Justin kom och hämtade mig. "kan vi inte åka till London Eye?" Frågade jag när jag hoppade in i bilen. "Visst", sa han och pussade mig.

När vi var där hoppade vi på den första "vagnen" och åkte. "Justin?" sa jag. "ja?"

"jag ska snart åka hem, sommaren är snart slut och jag börjar gymnasiet".

"Jag vet", sa han. "jag har tänkt mycket på detta men jag vet inte hur vi ska lösa det. Jag måste ju fortsätta turnera och du måste gå i skolan." Han la armen runt mina axlar och jag lade mig huvud mot hans axel.

"jag vet, men låt oss i alla fall bara njuta av det som är kvar. Vi löser det andra senare", sa jag.

"ja", sa han.

Vi åkte vidare, den stannade högst upp. Som alltid. För att alla skulle få en chans att kolla på utsikten. Man såg ut över nästan hela London. Det var kväll, det var mörkt ute och allting lös.

Justin verkade lite hemlighetsfull och jag undrade vad det var. "Justin vad är det?" frågade jag.

Han drog fram en röd ros ur fickan. "Jag ville bara ge dig denna", sa han och kysste mig.

"Jag älskar dig, Justin", sa jag och kysste honom.

"Jag älskar dig med, Aubrey". Sa han när vi avslutade kyssten.

Hilda om kapitel 13 - never wanted this, never wanna see you hurt.:

Det hade gått några veckor och jag och Justin hade inte prata med varandra sen dagen på mcdonalds. Dagarna rullade på och det var inte långt kvar tills jag skulle hem till Sverige igen. Skönt att komma hem ändå, tänkte jag. London var fantastiskt men jag saknade Sverige efter nästan tre månader här.

Min mobil plingade till, när man talar om trollen tänkte jag. Ses senare? :) sms från Justin. Visst :) svarade jag.

Den starka lukten från kaffe blandade sig med nybakade kakor på starbucks. Mandy kom fram till mig. "har du pratat med Justin på sistonde?" Frågade hon. "Mandy, allting som kommer från din mun handlar om Justin. Snälla sluta prata om honom hela tiden. Och ja, det har jag. Vi ska träffas idag", sa jag medan jag stod och gjorde kaffe till en av våra första kunder idag.

"Okej, Aubrey. Jag förstår. Svår breakup och allt. Men jag måste säga en sak", sa hon.

"Vad?" Frågade jag.

"Jag liksom... dejtar Justin", sa hon och rynkade ansiktet så hon såg oskyldig ut.

"Du gör vad?!" Frågade jag förvånat. "Ja, jag.....", började hon. "Jag hörde vad du sa Mandy, men hur kan du göra så? Du ska föreställa min bästa vän? Bästa vänner blir inte tillsammans med ett ex. Jag trodde du visste det?" sa jag.

"Förlåt?" försökte hon. "Glöm det", sa jag. Jag tyckte av mig förklädet och gick därifrån. Mandy fick klara resten själv.

Tillbaka på hotellet stod Farbror Paul som vanligt och servade gästerna. "Vad är det Aubrey?" Frågade han.

Han såg direkt på mig när något var fel. "Det är Mandy och... Justin", sa jag. "Vadå?" Frågade han.

"De har börjat dejta", suckade jag.

"Men är inte du och Mandy bästa vänner?" frågade han förstående. "Det trodde jag också", sa jag.

"Lilla gumman, du vet att jag alltid finns om du behöver hjälp. Säg bara till. Om du vill prata, ha skjus eller någonting!" sa han och kramade om mig.

"Tack Farbror Paul", sa jag.

Jag och Justin hade bestämt träff på mitt hotell klockan åtta, så det började närma sig. Efter ett tag hörde jag en knackning på dörren. Jag hoppade upp ur sängen och öppnade. Det var Justin.

"Hej Aubrey", sa han och kramade mig. "Hej", sa jag.

Han märkte nog att jag var sur, "Vad är det?" Frågade han bekymrat. "Du dejtar Mandy", sa jag kort.

"Aubrey..." sa han. "Du behöver inte förklara dig Justin. Jag förstår dig, hon ser bra ut och du är en snygg singel kille så varför inte?" Sa jag.

"Jag gillar inte henne", sa han snabbt.

"Ursäkta?" Frågade jag.

Han suckade och satte sig på sängen. Jag satte mig bredvid honom och tog honom i handen. "Vad är det?" frågade jag. "Men är du blind?" Frågade han, jag märkte att han var ledsen. "Jag gillar inte Mandy, och det vet du. Innerst inne. Jag gillar dig, Aubrey. Du är den enda för mig och det vet du".

Jag sa ingenting på ett tag. Jag satt bara där med Justin bredvid mig och hans hand i min. Jag tänkte på allt vi hade gått igenom. "Aubrey?" Frågade han. "Ja?" frågade jag.

"Jag kysste inte Selena", sa han. "Jag vet", sa jag. "Bra".

Jag kollade på honom, håret låg rufsigt hängande ner vid ögonen och hans ögon lyste. Munnen var lika röd som en jordgubbe och såg så kyssvänlig ut.

"Det är nog dags för dig att gå nu", sa jag. Jag började bli trött och ville bara gå och lägga mig.

Jag följde honom till dörren. "Tack för att du lyssnade på mig", sa han och log, det förta leendet på hela kvällen.

"Inga problem", sa jag och kramade om honom. Han började gå ut men jag stannade honom halvvägs. "Justin, vänta", sa jag och drog tillbaka honom. Jag drog honom in till mig och kysste honom. Han kysste tillbaka, jag smällade igen dörren och vi gick mot sängen.

Vi lade oss ner och började hångla. "Ta av dig tröjan", sa jag och förvånades av mitt eget mod.

hilda om komentar:

annie smedhaugen om Kapitel 11 - don't leave me:

"Justin... det är för sent", jag övervägde vad jag precis hade sagt. Han stod här och försökte förklara sin kärlek för mig medan jag bara nekade honom och sket i det. Ryan började leda mig ut ur byggnaden när Justin tog tag i hans axel och puttade bak honom.

Ryan flög på honom och fick ner honom på golvet med en enda smäll. "SLUUUTA!" skrek jag, "JUSTIN, RYAN! LÄGG AV!"

De stannade upp och tittade på mig. "Vad är det med er?" Frågade jag. "Aubrey, du kan inte fråga vad  det är med oss", sa Ryan med en sur ton. "Du vet att vi bråkar om dig, och du njuter av det".

"Du pratar inte med henne så!" Skrek Justin. Min mun formades till ett O, Ryan var ett jävla rövhål rent ut sagt.

"Ryan, för det första. Tror du att jag njuter av att ni slåss över mig? Är du sjuk? Och för det andra, Justin du har legat på sjukhus precis, du borde verkligen inte vara i slagsmål! Och för det tredje, Ryan, jag dejtar eller nej, dejtade bara dig för att såra Justin. Allt var bara ett spel!" sa jag.

Ryan bara kollade på mig med stora ögon som om han inte förstod någonting. "ursäkta?" frågade han.

"Ja? Du hörde väl vad jag sa?" svarade jag och himlade med ögonen. Justin log självbelåtet och hade den underbara minen han hade när han var nöjd över någonting.

"Justin, sluta le så", sa jag och skrattade tyst. Hans leende blev en vanligt mun på bara en sekund.

"Ryan? Stick. härifrån. nu., sa Justin. Ryan stack genast iväg. Jag stannade, trött på drama och satte mig i soffan.

"så...", började Justin. "Justin, detta betyder inte att vi är tillsammans igen", sa jag. Och jag menade det, jag tänkte inte bli tillsammans med honom igen. Inte efter allt med Selena, jag klarade inte av draman.

"Jag vet, jag vet", sa han. Jag ställde mig upp, "bäst jag åker tillbaka till hotellet", sa jag. Han stannade mig precis vid utgången och tog tag i min haka och kollade mig in i ögonen. "Jag vill inte förlora dig", sa han.

"Du kommer inte förlora mig", sa jag. "Vi kan fortfarande träffas och hänga, bara som... kompisar", sa jag.

Jag visste att han ville mer, därför tog det ett tag för honom att svara mig. "Okej", sa han och kramade om mig. "Jag kör dig hem", sa han och log. Jag gick med på det och följde med honom ut till hans bil. Bilresan hem blev ganska tyst, jag visste att det inte var en bra idé att vara vän med sitt ex, men det fick funka.

"Äls... ehm, Aubrey?", frågade han. "Ja?" sa jag. "Hur är det med Mandy? Jag har inte sett henne på evigheter", sa han och skrattade, antagligen för att hon var ett väldigt stort och galet fan av honom.

"Det är bara bra", sa jag och kollade på honom. Han kollade mot mig och log.

Jag undrade varför han helt plötsligt började fråga om Mandy, men jag antog att han också märkte den pinsamma tystnaden som uppstod hela tiden. Äntligen framme vid hotellet, tänkte jag när vi stannade. Men då såg jag att vi hade stannat på mcdonalds, såklart. Justin's favorit ställe. "Vad gör vi här?" Frågade jag.

"Måste bara ha någonting att äta", sa han. "vill du ha något?"

Jag besvarade hans fråga genom att hoppa ut ur bilen och gå mot ingången. Min mage skrek faktiskt efter mat.

Middagen blev lika pinsam som bilturen, vad hade hänt med oss? Skulle vi inte kunna fortsätta vara vänner bara för att vi en gång hade varit ett par? Men sanningen var, att vi hade aldrig varit vänner. Vi startade direkt som ett par. Aldrig igen, tänkte jag.

Jag tog en tugga på hamburgaren som jag höll i mina händer och kollade på Justin som åt för fullt. När han märkte att jag kollade slutade han tugga och log med fullt med mat i munnen.

"Är du klar snart, Justin?" frågade jag. Allt jag ville nu var att komma hem och lägga mig i sängen. Det var redan natt och jag hade jobb i morgon som väntade.

"Snart", sa han. Med snart menade han en halvtimme, han köpte till och med sig en milkshake på vägen ut. Vilket fick mig att undra hur mycket där fick plats i hans mage.

Nu var vi framme på hotellet, äntligen. Och hotellet denna gången, inte någon annanstans. "Hejdå", sa jag till Justin och gick ut ur bilen. "Hejdå, Aubrey", sa han innan jag han stänga dörren. Jag smällde igen dörren och gick in på hotellet. "Aubrey?" Frågade fabror Paul. "Snälla, inte nu Fabror Paul. Det har varit en väldigt, väldigt lång dag", suckade jag.

"Jag ville bara säga att jag är glad att se dig", sa han. Jag kände mig dum,

"Trevligt att se dig med, Fabror Paul". sa jag. Sedan åkte jag upp till mitt rum, utmattat lade jag mig på sängen och kollade efter nya meddelanden på min mobil.

Justin's meddelande var sött, men Ryan's? Psykopat tänkte jag, visst det var ju fint att han skulle vänta på mig. Men så han hade betett sig? Aldrig!

Jag orkade inte ens göra vid mig för att gå till sängs, utan somnade med mobilen i handen. Utan täckte och allting. Glad att jag äntligen fick sova.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Bara ett sånt här "mellan kapitel" liksom, för att få det att fungera. Men komentera vad ni tycker!!! Sa ju att ni skulle få minst 3 kapitel i veckan, men bara om ni komenterade mer... och det har ni liksom inte gjort... :/

Jag tog på mig ett par snabba kläder och satte upp håret i en tofs, sedan rusade jag ner i recpetionen och fixade en taxi som tog mig till Justin's hotell. Jag plingade på dörren och han kom och öppnade i bara kalsonger.

"HUR FAN KUNDE DU?!" Skrek jag. Justin förstod ingenting och kollade på mig undrande och frågade, "Vadå?"

"VADÅ?!" Skrek jag, "DU KYSSTE SELENA PÅ GALAN! TRODDE DU INTE JAG SKULLE SE ELLER? DU DÄR JUSTIN BIEBER, NYHETER OM DIG SPRIDS LIKA FORT SOM ETT SMS SKICKAS!" jag var riktigt sur på honom nu, han stod här och låtsades som ingenting.

"Men Aubrey, snälla..." började han. "Sluta justin, jag vill inte höra. Du kysste henne. Förlåt men det är slut",

Sedan smällde jag igen dörren och gick därifrån med tårar rinnandes ner för kinderna.


Jag var förkrossad, förkrossad över det Justin hade gjort. Han hade kysst Selena trots att han var tillsammans med mig. Han hade sagt att han älskade mig. Var allt bara lögn? Tankarna virvlade runt i huvudet. Så mycket att jag fick huvudvärk.
Mamma ringde mig, jag hade inte pratat med henne på två veckor. "hej, det är Aubrey", svarade jag. "hej, gumman!" Sa mamma glatt. "hur är det?" fortsatte hon. Mamma visste ingenting om Justin, jag vet att jag borde betätta för henne men jag lät bli. "Allting är bra", svarade jag. "Jag har till och med träffat en kille här nere",
"aw, gumman! Berätta allt", Jag ville verkligen berätta allting för henne, det ville jag verkligen. Men jag kunde inte. "Han är underbar", sa jag. "Han är jätte romantisk och snäll. Och såklart snygg", sa jag och gjorde allt för att hålla tårarna inne. För Justin var allt det ovan förutom att han faktiskt var... otrogen. "det låter jätte bra gumman, men jag måste faktiskt gå. Men vi hörs senare. Jag älskar dig, puss", Sedan lade hon på, väldigt snabbt , vilket verkade märkligt. Vad hade hon på gång?

Aubrey, du måste förlåta mig. Det var inte jag som kysste henne, hon kysste mig. Sms från Justin, jag visste att han ljög. Jag såg att han höll om henne när de kysstes. Du behöver inte ljuga mer, Justin. Jag bryr mig inte. Det var vad jag skrev, men sanningen var att jag brydde mig. Mycket.
Justin svarade inte, han visste antagligen inte vad han skulle säga. En knackning hördes från dörren och jag gick och öppnade. Ryan.
"Vad gör du här Ryan? Har Justin skickat dig?" frågade jag honom.
"Nej, faktiskt inte." sa han, "jag är för detta", sedan drog han mig intill sig och kysste mig. Jag besvarade kyssen med tanke på att göra Justin avundsjuk. Men sedan kom jag på att han var Justin's bästa vän. Det spelade ingen roll hur taskig Justin hade varit mot mig. Jag kunde i alla fall inte göra så mot honom. Så jag drog mig undan.
"Ryan, det är inte rätt", sa jag och torkade läpparna.
"Varför inte?" sa han. "första gången jag såg dig, wow. Jag vet inte hur jag ska förklara det, kärlek vid första ögonkastet är det enda jag kan säga".
Jag förstod honom, för det var så jag hade känt. Men inte med honom, med Justin. Och jag var tvungen att klargöra det för honom.
"Jag förstår Ryan, jag har känt så jag med...." Jag hann inte prata färdigt förrän hans ansikte strålade och ett leénde spred sig på hans läppar. "Men inte med dig Ryan, med Justin", sa jag.
Då försvann leéndet igen. "Men varför gillar du inte mig?" suckade han.
"Det är inte att jag inte gillar dig, du verkar vara en toppen kille. Men jag älskar Justin, Ryan", jag satte mig på sängen.
Jag visste inte hur jag skulle förklara för Ryan för att han skulle förstå, men jag gillade inte honom. Men sedan tänkte jag igenom allting, om jag blir tillsammans med Ryan kommer Justin bli super avundsjuk, vilket hade varit ganska kul. Men det är taskigt mot Ryan, det är utnyttjning. Men jag bestämde mig, bestämde mig för att följa mitt hjä... min hjärna.
Och så kysste jag honom.

Justin's perspektiv.

"Seriöst Scooter, jag får min mobil", sa jag. Han hade tagit min mobil för att han visste att jag messade Aubrey stup i kvarten.
"Glöm det Justin, hon distraherar dig från allt annat", sa han. Jag hoppade upp för och försöka ta min mobil. Men Scooter tog bara handen längre upp i luften.
"Jag vet att du är ledsen Justin, men du måste sluta. Det är inte bra för dig, hon är inte bra för dig", sa han.
"Det är hon visst, hon är den rätta Scooter. Det var ett misstag att kyssa Selena på galan, men det var av en gammal vana!" Skrek jag nästan.
"Jag vet Justin, jag vet. Du borde inte ha kysst henne. Du kan bara fixa det själv, du har konsert ikväll, försök fixa det då. Tills dess får du inte tillbaka din mobil", sa han.
Jag gav upp, jag visste att det inte ledde till någonting. Han skulle inte ge sig.
Då kom Ryan in genom dörren, med Aubrey efter sig. De höll varandra i handen. Jag hann inte tänka förrän Ryan sa, "kan jag prata med dig bro?" han klappade mig vänskapligt på axeln och ledde mig ut ur rummet.
"Jag dejtar Aubrey", sa han så fort vi hade kommit ut ur rummet. Han var inte ens ledsen, inte ens för min skull.
"Ja, jo jag märkte det", sa jag. "Hur kan du Ryan? Hur kan du bli tillsammans med din bästa väns ex? När du vet hur ledsen jag är?"
"Jag älskar henne, Justin", sa han och ryckte på axlarna. "Hon får mig att må bra".
"Du känner ju inte ens henne!" Skrek jag. "Vilken är hennes favorit serie tillexempel?"
"Eh... ehm....", började han. "Precis!" Sa jag. "Inte ens det vet du!" jag var så nära på att bara slå till honom.
"Men det spelar ingen roll!" skrek han. "Jag älskar henne, acceptera det!"
Han gick därifrån, in till Aubrey igen. De gick in i salen jag skulle uppträda i. De kom in gratis, eftersom båda kände mig.
Det var dags att börja, fansen fick inte märka att jag inte var... jag, liksom. Jag var tvungen att låtsas vara glad.
Jag hoppade ut på scenen och började sjunga 'love me'. Sedan tog jag fram en hög pall och hämtade mig gitarr, "detta är en nyskriven sång, och är skriven till min flickvän. Aubrey. Jag älskar dig Aubrey!" Jag visste att hon inte var min flickvän längre men jag sa ändå det. 'oh, oh oh oh, oh oh oh oh, oh oh oh oh, oh oh oh oh. I always knew you were the best the coolest girl I know. So prettier than all the rest the star of my show. So many times I wish you'll be the one for me....'

Aubrey's perspektiv.
Han hade verkligen skrivit låten till mig, och det rörde mig verkligen. Ryan hade sin arm runt om mina axlar och kollade intersivt på Justin som sjöng. Nöjd över att han hade vunnit, att han hade fått tjejen. Jag kollade upp på honom. Jag gillade inte alls honom, men som sagt, planen var att göra Justin avundsjuk. Vilket fungerade.
Jag hörde hur dom skrek bredvid mig, "HAN GRÅTER, HAN GRÅÅTER!!!". Galna fans, tänkte jag. Men kollade på Justin, han grät faktiskt. Tårar började rinna ner, killen jag älskade över hela mitt hjärta hade skrivit en sång om mig, sjunger den för tusentals fans och gråter till den...