kapitel 19 - A day without you is like a year without rain
previous; Jag såg Justin med en bebis i famnen, "är han vår?" frågade jag och log. "Ja", sa Justin och kom fram till mig, han lade honom i min famn. Jag stök honom över huvudet. "han ser precis ut som dig, Justin". Jag log, de var om kopior. "Vad ska han heta?" frågade Justin.
"vad sägs om Seth?" frågade jag. "det blir bra", sa Justin och kysste mig. "detta är den bästa julklappen någonsin." Jag log.
"Hej seth", sa Justin och tog honom i handen. Han låtsades att han höll fast honom. "stark", sa Justin och kollade på mig. Jag bara slog honom på armen och skrattade. "du kommer blir en bra pappa", sa jag.
Justin var iväg och spelade in sin nya låt i USA men jag var kvar i London. Vi hade skaffat en liten lägenhet där. Det var svårt för Justin att åka fram och tillbaka hela tiden men det gick.
Jag hade fått behålla jobbet på starbucks och jobbade några dagar i veckan medan Mandy passade Seth.
Jag tänkte ta fram gitarren och spela lite men jag hörde hur Seth började gnälla inifrån sitt rum. "jag kommer, jag kommer", sa jag och skyndade mig in där. "Hej gulleplutt", sa jag och lyfte upp honom från sängen.
Jag tog med honom ut i vardagsrummet och satte mig med gitarren och honom i famnen. Men så fort jag satte mig somnade han igen, jag log och lade honom åt sidan.
Min största passion hade alltid varit musiken, det var det jag alltid hade älskat att göra. Jag hade kommit in på Sveriges bästa musikgymnasie, men som nu fick vänta. Seth var en av de bästa sakerna som hade hänt mig men jag gick miste om så mycket i livet.
Jag skickade ett sms till Justin, "jag saknar dig." Han svarade på direkten, "Jag saknar dig med!"
Jag log och lade ifrån mig mobilen. Alltid var tomt och tråkigt utan Justin. Jag hade redan städat så det behövdes inte, Seth sov och mycket mer fanns det inte att göra.
Jag drog fram datorn och kollade runt lite, ett litet ploppande ljud hördes och betydde att jag hade fått mejl. Äntligen klar, här har du den! Älskar dig, xx Justin ♥ Han hade skickat sin nya låt till mig, den han gick och sjöng hela tiden.
Det skulle bli roligt att äntligen få höra den i studio verision, egentligen borde jag väl vara glad att jag bara hade hört Justin sjunga den live för mig hela tiden. Det var väl alla tjejers dröm.
lyssna medan ni läser nedstående.
Jag gick runt i lägenheten och nynade med i låten, "hej!" Jag hopade en halv meter upp i taket och vände mig mot dörren, "Mandy", suckade jag. "Du skrämde livet ur mig!" Hon skrattade, "Jag tog med lite saker till lillen".
Från dagen vi fick Seth hade Mandy köpt massa saker till honom, allt från kläder till leksaker. "Mandy, du behöver inte köpa saker till han varje gång", sa jag. "Men tack".
Hon kollade på Seth som låg i soffan och sen på mig, "nej jag tänker inte väcka honom", sa jag. "Skit i det då", sa hon. "Är detta förresten Justin's nya låt?"
Jag nickade, "Den är ju super bra!" sa hon och hoppade exalterat. "Jag längtar till hans album!"
Jag skrattade, "Mandy, du är medveten om att du känner Justin va?" Hon viftade med handen, "självklart!" sa hon, "men jag älskar ändå honom." Jag kollade på henne och rynkade ögonbrynen. "Som artist!" sa hon.
Jag skakad på huvudet, "I know, jag ville bara skrämma dig lite!"
Jag sänkte volymen lite, "nej sänk inte", sa hon. Jag skruvade upp igen sedan stod vi på golvet och dansade och sjöng med till låten.
Det var ett mirakel att Seth inte vaknade.
Justin's perspektiv.
"Dude, du är pappa nu!" sa Usher. Jag nickade och log, "japp", sa jag. "Det är fantastiskt!" sa han.
Jag hade varit rädd att alla skulle se ner på mig och tycka jag var slarvig och oansvarig när jag hade blivit pappa, endast sjutton år gammal.
Men alla verkade ganska lugna och glada för min skull. "Hur går det annars med Aubrey då?" frågade han.
"Det är fantastiskt, hon är verkligen perfekt", sa jag och log. "Jag tror till och med att hon är den rätta".
Mamma hörde såklart mig, "det hoppas jag när du har gjort henne på smällen!" sa hon. Mamma var dock inte lika lugn som dom andra. Hon visste vad det innebar att få barn i tidig ålder.
Jag himlade med ögonen, "jag älskar dig med, mamma!" skrek jag.
Jag saknade Aubrey något otroligt, jag var vann att lämna dom jag älskade. Men det hade aldrig varit så här svårt. Jag saknade hennes kyssar och lukten av hennes schampo. Men jag saknade såklart också Seth, jag åkte igår men Aubrey hade redan skickat tre bilder på honom.
"Har du skickat låten till henne?" hörde jag Scooter som kom in i rummet. "Ja", sa jag. "Vad tyckte hon då?"
"Både hon och Mandy älskade henne", jag log. Jag hade aldrig vetat om Aubrey gillade Justin Bieber, artisten. Eller bara mig. Justin, från Kanada.
Jag visste att hon gillade mig, men jag hade liksom aldrig vetat om hon hade gillat Justin Bieber. Men det hade hon bevisat nu att hon gjorde.
Scooters telefon ringde och han gick ut ur rummet.
När han kom tillbaka sa han, "killen, jag har dåliga nyheter".
Jag kollade på honom, "vadå?" Han satte sig bredvid mig.
"Du kommer inte kunna åka hem på en vecka, ungefär. Om inte längre. De vill ha videon till låten inspelad så fort som möjligt." Jag lade huvudet i händerna. "Fan, fan, fan!" sa jag. Jag tänkte inte bara på mig själv längre, utan också på Aubrey. Vi hade ett barn ihop och nu var hon själv och tog hand om det. Medan jag var här i New York för att spela in en musikvideo. Och levde livet medan hon inte kunde gå på gymnasiet.
Jag skickade ett sms till henne, det kommer ta längre tid. Runt en vecka. FAN! Klarar du dig? Älskar dig.
Det tog ett tag innan hon svarade, fan! Men gör din sak, jag klarar mig. Vi syns om en vecka. Älskar dig med. By the way, lyssna på det här! Hon skickade med en länk, ett röstmedelande. När hon sjöng och spelade gitarr.
lyssna medan ni läser resten.
Jag blev förvånad, det lät väldigt, väldigt bra. Scooter, Usher och alla hade gått ut ur rummet kom in igen. "vem är det som sjunger?" frågade Scooter. "Det är... Aubrey", sa jag chockad.
"wow..." Sa usher.
Scooter kom närmre och klappade mig på axeln, "den där tjejen ska ha ett skivkontrakt, nu!" sa han.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Komentera! :D Remember, desto mer ni komenterar desto längre och mer inlägg! Puss ♥
"vad sägs om Seth?" frågade jag. "det blir bra", sa Justin och kysste mig. "detta är den bästa julklappen någonsin." Jag log.
"Hej seth", sa Justin och tog honom i handen. Han låtsades att han höll fast honom. "stark", sa Justin och kollade på mig. Jag bara slog honom på armen och skrattade. "du kommer blir en bra pappa", sa jag.
Justin var iväg och spelade in sin nya låt i USA men jag var kvar i London. Vi hade skaffat en liten lägenhet där. Det var svårt för Justin att åka fram och tillbaka hela tiden men det gick.
Jag hade fått behålla jobbet på starbucks och jobbade några dagar i veckan medan Mandy passade Seth.
Jag tänkte ta fram gitarren och spela lite men jag hörde hur Seth började gnälla inifrån sitt rum. "jag kommer, jag kommer", sa jag och skyndade mig in där. "Hej gulleplutt", sa jag och lyfte upp honom från sängen.
Jag tog med honom ut i vardagsrummet och satte mig med gitarren och honom i famnen. Men så fort jag satte mig somnade han igen, jag log och lade honom åt sidan.
Min största passion hade alltid varit musiken, det var det jag alltid hade älskat att göra. Jag hade kommit in på Sveriges bästa musikgymnasie, men som nu fick vänta. Seth var en av de bästa sakerna som hade hänt mig men jag gick miste om så mycket i livet.
Jag skickade ett sms till Justin, "jag saknar dig." Han svarade på direkten, "Jag saknar dig med!"
Jag log och lade ifrån mig mobilen. Alltid var tomt och tråkigt utan Justin. Jag hade redan städat så det behövdes inte, Seth sov och mycket mer fanns det inte att göra.
Jag drog fram datorn och kollade runt lite, ett litet ploppande ljud hördes och betydde att jag hade fått mejl. Äntligen klar, här har du den! Älskar dig, xx Justin ♥ Han hade skickat sin nya låt till mig, den han gick och sjöng hela tiden.
Det skulle bli roligt att äntligen få höra den i studio verision, egentligen borde jag väl vara glad att jag bara hade hört Justin sjunga den live för mig hela tiden. Det var väl alla tjejers dröm.
lyssna medan ni läser nedstående.
Jag gick runt i lägenheten och nynade med i låten, "hej!" Jag hopade en halv meter upp i taket och vände mig mot dörren, "Mandy", suckade jag. "Du skrämde livet ur mig!" Hon skrattade, "Jag tog med lite saker till lillen".
Från dagen vi fick Seth hade Mandy köpt massa saker till honom, allt från kläder till leksaker. "Mandy, du behöver inte köpa saker till han varje gång", sa jag. "Men tack".
Hon kollade på Seth som låg i soffan och sen på mig, "nej jag tänker inte väcka honom", sa jag. "Skit i det då", sa hon. "Är detta förresten Justin's nya låt?"
Jag nickade, "Den är ju super bra!" sa hon och hoppade exalterat. "Jag längtar till hans album!"
Jag skrattade, "Mandy, du är medveten om att du känner Justin va?" Hon viftade med handen, "självklart!" sa hon, "men jag älskar ändå honom." Jag kollade på henne och rynkade ögonbrynen. "Som artist!" sa hon.
Jag skakad på huvudet, "I know, jag ville bara skrämma dig lite!"
Jag sänkte volymen lite, "nej sänk inte", sa hon. Jag skruvade upp igen sedan stod vi på golvet och dansade och sjöng med till låten.
Det var ett mirakel att Seth inte vaknade.
Justin's perspektiv.
"Dude, du är pappa nu!" sa Usher. Jag nickade och log, "japp", sa jag. "Det är fantastiskt!" sa han.
Jag hade varit rädd att alla skulle se ner på mig och tycka jag var slarvig och oansvarig när jag hade blivit pappa, endast sjutton år gammal.
Men alla verkade ganska lugna och glada för min skull. "Hur går det annars med Aubrey då?" frågade han.
"Det är fantastiskt, hon är verkligen perfekt", sa jag och log. "Jag tror till och med att hon är den rätta".
Mamma hörde såklart mig, "det hoppas jag när du har gjort henne på smällen!" sa hon. Mamma var dock inte lika lugn som dom andra. Hon visste vad det innebar att få barn i tidig ålder.
Jag himlade med ögonen, "jag älskar dig med, mamma!" skrek jag.
Jag saknade Aubrey något otroligt, jag var vann att lämna dom jag älskade. Men det hade aldrig varit så här svårt. Jag saknade hennes kyssar och lukten av hennes schampo. Men jag saknade såklart också Seth, jag åkte igår men Aubrey hade redan skickat tre bilder på honom.
"Har du skickat låten till henne?" hörde jag Scooter som kom in i rummet. "Ja", sa jag. "Vad tyckte hon då?"
"Både hon och Mandy älskade henne", jag log. Jag hade aldrig vetat om Aubrey gillade Justin Bieber, artisten. Eller bara mig. Justin, från Kanada.
Jag visste att hon gillade mig, men jag hade liksom aldrig vetat om hon hade gillat Justin Bieber. Men det hade hon bevisat nu att hon gjorde.
Scooters telefon ringde och han gick ut ur rummet.
När han kom tillbaka sa han, "killen, jag har dåliga nyheter".
Jag kollade på honom, "vadå?" Han satte sig bredvid mig.
"Du kommer inte kunna åka hem på en vecka, ungefär. Om inte längre. De vill ha videon till låten inspelad så fort som möjligt." Jag lade huvudet i händerna. "Fan, fan, fan!" sa jag. Jag tänkte inte bara på mig själv längre, utan också på Aubrey. Vi hade ett barn ihop och nu var hon själv och tog hand om det. Medan jag var här i New York för att spela in en musikvideo. Och levde livet medan hon inte kunde gå på gymnasiet.
Jag skickade ett sms till henne, det kommer ta längre tid. Runt en vecka. FAN! Klarar du dig? Älskar dig.
Det tog ett tag innan hon svarade, fan! Men gör din sak, jag klarar mig. Vi syns om en vecka. Älskar dig med. By the way, lyssna på det här! Hon skickade med en länk, ett röstmedelande. När hon sjöng och spelade gitarr.
lyssna medan ni läser resten.
Jag blev förvånad, det lät väldigt, väldigt bra. Scooter, Usher och alla hade gått ut ur rummet kom in igen. "vem är det som sjunger?" frågade Scooter. "Det är... Aubrey", sa jag chockad.
"wow..." Sa usher.
Scooter kom närmre och klappade mig på axeln, "den där tjejen ska ha ett skivkontrakt, nu!" sa han.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Komentera! :D Remember, desto mer ni komenterar desto längre och mer inlägg! Puss ♥
kapitel 18 - the best christmas gift ever
previous; "Jag såg Toby med en annan tjej härom dagen", sa Troian. "Då antar jag att vi ligger ganska jämnt till" skrattade jag och tog Justin i handen.
Justin såg sur ut och sa inte ett ljud. Efter ett tag var de tvungna till att gå. "Så du hade en annan kille när du träffade mig?" sa Justin. "Inte kille precis", sa jag. "vi gick till balen tillsammans".
"great..." sa han surt. "Justin, du är väl inte sur över det?" Han svarade inte mig.
Detta var vårt andra bråk under hela tiden som vi hade varit tillsammans, och bättre blev det inte av mina gravidhormoner. "okej... förlåt", sa Justin. "Jag vill inte bråka och speciellt inte på julafton".
Jag svarade inte honom utan ställde mig vid fönstret, korsade armarna över bröstet och kollade ut.
Jag såg några vita snöflingor falla från himmeln. Jag sprang ut där ute, Justin förstod ingenting och sprang oroligt efter mig. "Det snöar!" skrek jag. Justin kom fram till mig,
"ett riktigt julmirakel", sa han och kysste mig.
"Upp och hoppa, sömtuta!" Jag hörde Justin's röst långt, långt borta men när jag öpnnade ögonen satt han på sängkanten och höll mig i handen.
"vad gör du?" frågade jag nymornat. "Idag ska vi upp och upptäcka Sverige!" sa han och drog upp mig ur sängen.
"Jag har aldrig varit i Sverige förr, så du får visa mig runder!"
"Sure", sa jag och skrattade lite. Jag tog en snabb dusch och klädde på mig kläder. Ingenting passade mig längre, det var verkligen dags att shoppa lite. Min familj och Justin satt vid köksbordet där nere och skulle precis börja äta frukost när jag kom ner.
"godmorgon", sa mamma och kramade om mig. "godmorgon", sa jag.
Mamma hade gjort sina vanliga pannkakor som hon alltid gjorde på morgonen, jag hade verkligen saknat dom.
Snön föll lätt ner ifrån himmeln när jag och Justin gick emot stan. "förvänta inte dig att älskar Sverige", sa jag till Justin. "Älskar redan det, du är ju här!" sa han och kastade lite snö på mig.
Jag gapade, sedan gjorde jag en snöboll och kastade tillbaka på honom.
Inne i stan var det full fart, julhandling och gud vet vad. "ska vi ta en kaffe på expresso house?" frågade jag.
"har ni inte starbucks här?" frågade han undrande. Jag rynkade på ögonbrynen, "det är Sverige, Justin", sa jag och skrattade.
Justin gick i förväg in, jag skulle gå och köpa en liten present till Justin. Som tack till att han alltid var så underbar mot mig. Att han alltid fick mig att känna mig speciell.
Jag gick med ett leende till affären mitt emot, "tror du att du kan komma undan så lätt?" jag vände mig om. Och fick möta ett ansikte jag aldrig hade sett förr. "Vem är du?" frågade jag.
"du är inte värd Justin", då förstod jag. Ett argt fan, igen. Jag som trodde det här hade slutat. "jag borde få bära han barn!!!" skrek hon och tog i med all kraft hon hade och slog mig i magen, sedan sprang hon iväg.
Jag visste inte vad jag skulle göra, smärtan tog över. Jag lade mig ner på marken och försökte skrika efter Justin.
"Jus, justii, Justin", min röst förvann. Jag kunde inte skrika mer. Till slut såg jag att Justin vände sig huvud mot utgången. Jag såg hur hans leende förvann och han sprang ut. Han kom fram till mig och satte sig på knä. "AUBREY, AUBREY!" jag hörde hur han skrek. "RING AMBULANS, NÅGON, RING AMBULANS!" det var det sista jag hörde innan allting blev svart.
Jag vaknade upp senare på sjukhuset och vi se Justin i tårar bedvid mig. "Åh, Aubrey. Du är vaken", sa han och kysste mig. "Barnet", sa jag svagt. "de gör tester på dig nu, Aubrey. Vi skulle få resultaten så fort du vaknade." sa han. "Jag går och hämtar läkaren". Jag nickade.
Justin kom tillbaka med läkaren fem minuter senare. "Jag har dåliga nyheter", sa han. Justin satte sig i stolen bredvid och tog mig i handen.
"Du har fått missfall, Aubrey", jag kände hur tårarna forsade ner från mina kiner. Justin lade ner huvudet i min famn. Jag smekte honom på håret. "men det är inte det enda", fortsatte han. "där var mer än en bebis, och den överlevde". Det fick Justin att resa på sitt huvud. "Va?" sa han. "Ja", sa doktorn. "Ni har fortfarande ett barn om har överlevt. Vil ni veta vad det är för kön?" Jag och Justin kollade på varandra. Båda nickade. "En pojke", sa han. "Men dock har det hänt lite saker för slaget du fick i magen. Och du måste föda idag". Hela mitt huvud snurrade. "Men jag är bara i fjärde månaden", sa jag. Doktorn ryckte på axlarna, "vi har inget val".
Doktorn sa att vi var tvungna att börja direkt, så Justin ringde till min mamma och pappa och berättade vad som hade hänt. De kom hit på direkten.
De hade lagt mig i rummet där man föder, och när läkarna och de kom in var det bara till att börja. Det var den värsta smärtan jag nånsin hade kännt. Det gjorde så ont att jag skrek. Mamma och Justin stod vid varsin sida och försökte lugna ner mig. Men jag blev bara surare och surare på dom. Pappa klarade inte det och gick ut.
"detta går inte, hon är för ung. Vi får göra kjejsarsnitt!" hörde jag att någon sa.
De söv ner mig, och jag vaknade sen och hörde bebisskrik. Jag reste mig försiktigt upp, men magen gjorde så ont att det kändes som om jag skulle dö.
Jag såg Justin med en bebis i famnen, "är han vår?" frågade jag och log. "Ja", sa Justin och kom fram till mig, han lade honom i min famn. Jag stök honom över huvudet. "han ser precis ut som dig, Justin". Jag log, de var om kopior. "Vad ska han heta?" frågade Justin.
"vad sägs om Seth?" frågade jag. "det blir bra", sa Justin och kysste mig. "detta är den bästa julklappen någonsin." Jag log.
"Hej seth", sa Justin och tog honom i handen. Han låtsades att han höll fast honom. "stark", sa Justin och kollade på mig. Jag bara slog honom på armen och skrattade. "du kommer blir en bra pappa", sa jag.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
vad tycker ni! KOMENTERA, PLEASE! ;D
kapitel 17 - under the mistletoe
previous;
"Jag vet att allt kommer gå bra", sa jag. "Men jag är rädd Justin, jag ska snart börja gymnasiet. Och detta kommer förstöra din karriär".
"Tror du jag bryr mig om mig karriär?" Sa han. "Det enda jag vill är att leva resten av mitt liv med dig, skaffa ett fint hus med massa barn".
Jag kollade på honom, "det vill jag också", sa jag. "Men jag förväntade inte mig att det skulle bli så här tidigt".
Han kollade mig in i ögonen, "jag vet", sa han.
"Men du?" sa han. "Vi har faktiskt fler alternativ".
Jag rynkade ögonbrynen. "Vadå?" sa jag. "Antingen behåller vi barnet, eller så gör du abort", sa han. "Det är upp till dig, vad du än vill!"
"Är du galen?" frågade jag och drog mig bort från honom. "det är som att döda en människa".
"Lugna dig Aubrey", sa han och gick emot mig. "det var bara ett förslag." Jag lugnade ner mig och kramade om honom. "förlåt."
Han log, "det gör inget". Han kysste mig försiktigt. "Behålla barnet, alltså". sa han. Jag nickade.
Justin släppte av mig på hotellet, kylan gjorde så att mina armar började knottra sig. Jag fick dra halsduken tätare om halsen.
Det var bara i början av september men det var redan isande kallt ute. Jag gnuggade mina händer när jag kom in på hotellet, "hej farbror Paul", sa jag. Han nickade tillbaka ett hej och jag åkte upp på rummet.
Jag somnade som en stock den kvällen, trött efter allting. Drama, drama, drama.
Jag vaknade på morgonen av lukten av kaffe. Jag öppnade nyvaket ögonen och kollade förvånat på Justin som kom emot mig sjungandes.
Cause baby when you're with me, it's like an angel came by and took me to heaven. Like you took me to heaven, girl. Cause when I stare in your eyes it couldn't be better. I don't want you to go, oh no. I'll never let you go!
Han satte sig på sängen, jag log. "vad gör du här?" frågade jag. "vad otrevlig du är", sa han. "Jag har bara kommit för att hälsa på min gravida flickvän och gjort frukost till henne. Men nu kan jag inte hitta henne".
Jag slog honom på armen, "haha", sa jag.
Han skrattade, det underbara skrattet hade jag inte hört på länge. "Frukosten är klar", sa han.
Tre månader senare (december)
"Justin, kan du hjälpa mig upp?" frågade jag. Min mage hade blivit stor, på bara tre månader. Väldigt stor. Jag hade till och med svårt för att resa mig. Men Justin var en riktig gentleman som alltid och hjälpte alltid mig.
"är albumet klart?" frågade jag. "yes", sa han och log. Justin's julalbum hade precis blivit klart och skulle snart släppas. Under the mistletoe var namnet. Han sjöng den låten för mig dagarna i enda, ingen annan hade hört den än. Vi skulle fira jul hemma i Sverige. Jag fick vänta med gymnasiet och Justin fick vänta med att turnera. Men vi klarade oss.
Alla visste om att Justin Bieber's flickvän var gravid. Alla tidningar hade skrivit om det och Justin's fans blev hysteriska. Men som tur var så hade allt lugnat ner sig nu.
"när gick flyget?" frågade Justin. "Om två timmar, så vi får åka nu!" skrek jag ifrån hallen. Väskorna var packade och insatta i limousinen som stod och väntade på oss där nere.
Justin hjälpte mig ner och in i bilen. Farbror Paul skulle stanna i London och fira jul med sin fru och barn som bodde här. Så jag och Justin fick klara sig själv.
På flygplatsen var allt hestiskt och alla var stressiga och högljudda. Jag och Justin lämnade in våra väskor och allt man gjorde på en flygplats. Sedan satte vi oss och väntade på att flyget skulle komma.
När vi äntligen hörde i högtalaren att vi kunde gå på drog Justin upp mig ur soffan och lade armen runt mina axlar.
Alla kollade på min mage hela tiden, pågrund av att jag var så ung. Och såklart för att Justin gick vid mig. Alla visste vem han var, fast inte många vågade komma fram till oss.
Men alla kollade, alla.
Det var egentligen ett mirakel att Justin kunde ta ett vanligt flyg. Ett riktigt jul mirakel som man brukade säga.
När vi landade i Sverige hoppade jag av och kollade upp mot himmeln. Hemma tänkte jag. Hur mycket jag än älskade London var det verkligen skönt att vara hemma igen.
Mamma och pappa stod ute på trappen där hemma, båda sprang emot mig och kramade mig hårt. "aj", sa jag och dom släppte. "Åh vad jag är glad att se dig!" sa mamma och kramade mig igen.
Pappa klappade mig på kinden, "vi har saknat dig", sa han.
Mamma sträckte fram handen till Justin, "du måste vara Justin", sa hon och log. "Trevligt att äntligen få träffa dig!"
"Detsamma, Mrs Montgomey och dig med Mr Montgomery!" sa Justin och skakade först min mammas hand och efter det min pappas. "detsamma, Justin". sa min pappa.
Jag hade varit lite orolig för hur mina föräldrar skulle reagera på Justin, eftersom han hade gjort mig gravid. Men de verkade gilla honom och Justin var verkligen trevlig.
"Ska vi gå in då?" frågade mamma.
Jag var lite rädd att visa upp min mage inför hela släkten som satt där inne. Antagligen redan vid matbordet, redo för att börja.
Mycket riktigt kollade alla på magen när jag kom in, mormor kom fram till mig och smekte magen. "Åh..." sa hon.
Jag log, mormor älskade barn och var väldigt exalterad över att jag var gravid.
Bordet var dukat med julskinka, brunkål, grönkål, sylta, prinskorvar, köttbullar och mycket mer. Jag och Justin satte oss bredvid varandra. "känns allt bra?" viskade han i mitt öra. Jag nickade och log till svar.
"hur långt är du kommen nu Aubrey?" frågade Tina, min faster. "fjärde månaden", sa jag och log.
"Oj", sa hon. "Den är väldigt stor". Jag skrattade, "ja".
Justin satt och pratade med mina släktingar, de verkade komma överens. "Så Justin, du är typ världskänd?" frågade min pappa. Jag höll på att skämmas ihjäl, jag hade sagt till pappa att han inte skulle dra upp det. Jag kollade surt på honom, han ryckte på axlarna.
"haha, det kan man väl säga", sa han och rodnade. "Pappa, lägg av", sa jag. "Förlåt", sa han.
Justin skrattade, "Aubrey det är lugnt", sa han och pussade mig. Alla kollade på oss som om vi vore små hundvalpar. Alla "awade" sig och höll på.
Jag bara skakade på huvudet och åt vidare.
När alla hade ätit färdigt gick jag och Justin ut en sväng och satte oss. "allt okej?" frågade han. "japp", sa jag.
Jag reste mig upp och kollade mot himmeln, Justin följde efter.
Han höll och mig och jag borrade in mig i hans famn. Det var flera minus grader men ingen snö hade kommit än.
"det verkar som om det blir en snöfri vinter i år", suckade jag. "ja", sa Justin.
Vi gick in igen, jag visade Justin mitt rum. Och senare kom Shay, Ashley och Troian och hälsade på. Min bästa vänner.
De blev såklart helt panikslagna när de såg att Justin Bieber var med. Men de försökte hålla sig lugna.
De var där ett tag och vi snackade om allting som hade hänt, vad som hade hänt i Sverige och såklart i London.
"Jag såg Toby med en annan tjej härom dagen", sa Troian. "Då antar jag att vi ligger ganska jämnt till" skrattade jag och tog Justin i handen.
Justin såg sur ut och sa inte ett ljud. Efter ett tag var de tvungna till att gå. "Så du hade en annan kille när du träffade mig?" sa Justin. "Inte kille precis", sa jag. "vi gick till balen tillsammans".
"great..." sa han surt. "Justin, du är väl inte sur över det?" Han svarade inte mig.
Detta var vårt andra bråk under hela tiden som vi hade varit tillsammans, och bättre blev det inte av mina gravidhormoner. "okej... förlåt", sa Justin. "Jag vill inte bråka och speciellt inte på julafton".
Jag svarade inte honom utan ställde mig vid fönstret, korsade armarna över bröstet och kollade ut.
Jag såg några vita snöflingor falla från himmeln. Jag sprang ut där ute, Justin förstod ingenting och sprang oroligt efter mig. "Det snöar!" skrek jag. Justin kom fram till mig,
"ett riktigt julmirakel", sa han och kysste mig.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Komentera nu! Desto mer komentarer, desto mer inlägg!
gulligt
ellen om kapitel 16 - You're cute when you're worried:
Hej! asså gud den är så bra ! Du är fantastisk, damn asså! Seriöst du kommer bli stor! :)
Jag tror att de kommer att behålla barnet, men man vet aldrig! Kram! ♥
sv; aw, herregud vad gulligt! Blir så sjukt glad för såna här komentarer! Puss på dig! ♥
kapitel 16 - You're cute when you're worried
previous; I det ögonblicket insåg jag att jag var tvungen till att berätta, jag kollade på Justin som satt och kollade ut mot vattnet med sina fina mandelbruna ögon.
"Justin?" sa jag lugnt. "ja?" sa han och tittade på mig undrande.
Jag visste inte hur jag skulle börja så jag gick bara rakt på sak, "Jag är gravid".
"Justin?" sa jag lugnt. "ja?" sa han och tittade på mig undrande.
Jag visste inte hur jag skulle börja så jag gick bara rakt på sak, "Jag är gravid".
"Vänta... va?!" sa han. "Hur kan det ha gått till?" Jag såg hur orolig och rädd han såg ut. "Ehm, den natten... vi ja du vet. Vi hade ingen kondom Justin", sa jag.
"Fan", sa han. "Men vi klarar detta, Aubrey. Det vet jag att vi gör. Vi klarar allting tillsammans. Det har vi redan bevisat", han drog ner mig i sin famn som om ingenting hade hänt.
Han tänkte inte lämna mig, han skulle vara vid min sida och vi skulle klara detta.
"Jag måste ringa och berätta för mamma", sa jag. "Såklart", sa han. Vi gick emot bilen. Jag ringde så fort vi hade kommit in och satt oss. Det gick några signaler innan hon svarade. "Hej mamma", sa jag.
"åhh, hej gumman! Hur är det?" Frågade hon glatt.
"Det är bra mamma, men jag måste berätta en sak". Jag drog hela historian, från första början. Hur jag träffade Justin och allting.
"Ojdå..." sa hon. Jag sa ingenting, rädd för hur hon skulle reagera här näst. Justin satt och kollade på mig och höll mig mjukt i handen.
>"Ta det lugnt bara gumman, det kommer gå bra. Vill du inte komma hem? Så vi löser det här tillsammans?" sa hon.
"Tack för omtanken mamma, men jag måste stanna här med Justin. Det är ju hans barn också", jag log mot Justin.
"Jag förstår", sa hon. "Jag älskar dig gumman. Vi hörs, puss". "Detsamma", sa jag och lade på.
Jag kollade på Justin, "Det gick ju bra", sa han och kysste mig. "Det var inte mamma jag oroade mig för", sa jag. "Vänta bara tills Farbror paul får reda på det".
Farbror Paul var den mest överbeskyddade personen jag kände. Efter Justin. Och mycket riktigt hade han fått reda på det och drog upp det så fort jag och Justin kom till hotellet.
"Aubrey..." sa han. "Börja inte Farbror Paul", sa jag. "Snälla".
Han kollade på mig med sina stora blåa ögon, jag visste att han var besviken. Eftersom jag alltid hade varit hans lilla flicka.
"Jag är inte sur Aubrey, men hur kunde du nu vara så dum?" frågade han och skakade på huvudet.
Jag suckade bara, då vände han blicken mot Justin och blängde på honom som om han vore jävulen.
Jag tog Justin i handen, "vi åker upp på mitt rum", sa jag. Tystnad, enda upp till rummet. Justin kollade på mig. "Hur är det?" Frågade han.
"Sådär", sa jag. Han såg antagligen på mig att jag inte mådde helt perfekt. Han skrattade. "Vad är det?" Frågade jag. "Du är så söt när du är orolig", sa han och pussade mig på pannan.
Jag kollade bara på honom, skakade på huvudet och log. Dörren till mitt hotellrum var olåst. Och kollade undrande på Justin och öppnade dörren. "Hallå?"
Mandy satt på sängen, "jag hörde vad som har hänt", sa hon och kom fram och kramade mig. Jag log, "ja", suckade jag.
Jag började gråta, men log samtidigt. Jag visste inte om jag grät för jag var glad eller ledsen. Båda, antog jag.
Alla tre satt ett bra tag och pratade och drack te. Klockan blev mycket och Mandy var tvungen att åka. "så..." sa Justin. "Ja", suckade jag.
"Vill du åka till big ben?" frågade han och drog upp mig ur sängen. "visst", sa jag och log.
Vi gick dit, vilket tog ungefär tio minuter. "Vad ska vi göra här?" frågade jag.
Han svingade med min arm och sa "ingenting". Jag kollade undrande på honom. Men det enda han gjorde var att ställa sig vid räcket på bron och kolla ut över vattnet.
Där stod jag, i Justin Bieber's famn och kollade ut över vattnet vid big ben. Mer än vad jag nånsin hade vågat drömma om.
Jag började gråta igen. Justin klappade mig försiktigt på huvudet, "allt kommer gå bra", sa han och kysste mig.
Det började regna, men vi flyttade inte oss en centimeter. Vi stod där i regnet och kollade på varandra och kysste varandra med jämna mellanrum.
"Jag vet att allt kommer gå bra", sa jag. "Men jag är rädd Justin, jag ska snart börja gymnasiet. Och detta kommer förstöra din karriär".
"Tror du jag bryr mig om mig karriär?" Sa han. "Det enda jag vill är att leva resten av mitt liv med dig, skaffa ett fint hus med massa barn".
Jag kollade på honom, "det vill jag också", sa jag. "Men jag förväntade inte mig att det skulle bli så här tidigt".
Han kollade mig in i ögonen, "jag vet", sa han.
"Men du?" sa han. "Vi har faktiskt fler alternativ".
Jag rynkade ögonbrynen. "Vadå?" sa jag. "Antingen behåller vi barnet, eller så gör du abort", sa han. "Det är upp till dig, vad du än vill!"
Okej, komentera nu massor sötisar! Blir super glad. Lovar att uppdatera oftare om ni komenterar mer! Vad tror ni kommer hända? Kommer hon göra abort, eller behålla barnet? Vad tycker ni? KOMENTERA! ♥
