kapitel 16 - You're cute when you're worried

previous; I det ögonblicket insåg jag att jag var tvungen till att berätta, jag kollade på Justin som satt och kollade ut mot vattnet med sina fina mandelbruna ögon.
"Justin?" sa jag lugnt. "ja?" sa han och tittade på mig undrande.
Jag visste inte hur jag skulle börja så jag gick bara rakt på sak, "Jag är gravid".

"Vänta... va?!" sa han. "Hur kan det ha gått till?" Jag såg hur orolig och rädd han såg ut. "Ehm, den natten... vi ja du vet. Vi hade ingen kondom Justin", sa jag.

"Fan", sa han. "Men vi klarar detta, Aubrey. Det vet jag att vi gör. Vi klarar allting tillsammans. Det har vi redan bevisat", han drog ner mig i sin famn som om ingenting hade hänt.

Han tänkte inte lämna mig, han skulle vara vid min sida och vi skulle klara detta.

"Jag måste ringa och berätta för mamma", sa jag. "Såklart", sa han. Vi gick emot bilen. Jag ringde så fort vi hade kommit in och satt oss. Det gick några signaler innan hon svarade. "Hej mamma", sa jag.

"åhh, hej gumman! Hur är det?" Frågade hon glatt.

"Det är bra mamma, men jag måste berätta en sak". Jag drog hela historian, från första början. Hur jag träffade Justin och allting.

"Ojdå..." sa hon. Jag sa ingenting, rädd för hur hon skulle reagera här näst. Justin satt och kollade på mig och höll mig mjukt i handen.

>"Ta det lugnt bara gumman, det kommer gå bra. Vill du inte komma hem? Så vi löser det här tillsammans?" sa hon.

"Tack för omtanken mamma, men jag måste stanna här med Justin. Det är ju hans barn också", jag log mot Justin.

"Jag förstår", sa hon. "Jag älskar dig gumman. Vi hörs, puss". "Detsamma", sa jag och lade på.

Jag kollade på Justin, "Det gick ju bra", sa han och kysste mig. "Det var inte mamma jag oroade mig för", sa jag. "Vänta bara tills Farbror paul får reda på det".

Farbror Paul var den mest överbeskyddade personen jag kände. Efter Justin. Och mycket riktigt hade han fått reda på det och drog upp det så fort jag och Justin kom till hotellet.

"Aubrey..." sa han. "Börja inte Farbror Paul", sa jag. "Snälla".

Han kollade på mig med sina stora blåa ögon, jag visste att han var besviken. Eftersom jag alltid hade varit hans lilla flicka.

"Jag är inte sur Aubrey, men hur kunde du nu vara så dum?" frågade han och skakade på huvudet.

Jag suckade bara, då vände han blicken mot Justin och blängde på honom som om han vore jävulen.

Jag tog Justin i handen, "vi åker upp på mitt rum", sa jag. Tystnad, enda upp till rummet. Justin kollade på mig. "Hur är det?" Frågade han.

"Sådär", sa jag. Han såg antagligen på mig att jag inte mådde helt perfekt. Han skrattade. "Vad är det?" Frågade jag. "Du är så söt när du är orolig", sa han och pussade mig på pannan.

Jag kollade bara på honom, skakade på huvudet och log. Dörren till mitt hotellrum var olåst. Och kollade undrande på Justin och öppnade dörren. "Hallå?"

Mandy satt på sängen, "jag hörde vad som har hänt", sa hon och kom fram och kramade mig. Jag log, "ja", suckade jag.

Jag började gråta, men log samtidigt. Jag visste inte om jag grät för jag var glad eller ledsen. Båda, antog jag.

Alla tre satt ett bra tag och pratade och drack te. Klockan blev mycket och Mandy var tvungen att åka. "så..." sa Justin. "Ja", suckade jag.

"Vill du åka till big ben?" frågade han och drog upp mig ur sängen. "visst", sa jag och log.

Vi gick dit, vilket tog ungefär tio minuter. "Vad ska vi göra här?" frågade jag.

Han svingade med min arm och sa "ingenting". Jag kollade undrande på honom. Men det enda han gjorde var att ställa sig vid räcket på bron och kolla ut över vattnet.

Där stod jag, i Justin Bieber's famn och kollade ut över vattnet vid big ben. Mer än vad jag nånsin hade vågat drömma om.

Jag började gråta igen. Justin klappade mig försiktigt på huvudet, "allt kommer gå bra", sa han och kysste mig.

Det började regna, men vi flyttade inte oss en centimeter. Vi stod där i regnet och kollade på varandra och kysste varandra med jämna mellanrum.

"Jag vet att allt kommer gå bra", sa jag. "Men jag är rädd Justin, jag ska snart börja gymnasiet. Och detta kommer förstöra din karriär".

"Tror du jag bryr mig om mig karriär?" Sa han. "Det enda jag vill är att leva resten av mitt liv med dig, skaffa ett fint hus med massa barn".

Jag kollade på honom, "det vill jag också", sa jag. "Men jag förväntade inte mig att det skulle bli så här tidigt".

Han kollade mig in i ögonen, "jag vet", sa han.

"Men du?" sa han. "Vi har faktiskt fler alternativ".

Jag rynkade ögonbrynen. "Vadå?" sa jag. "Antingen behåller vi barnet, eller så gör du abort", sa han. "Det är upp till dig, vad du än vill!"

Okej, komentera nu massor sötisar! Blir super glad. Lovar att uppdatera oftare om ni komenterar mer! Vad tror ni kommer hända? Kommer hon göra abort, eller behålla barnet? Vad tycker ni? KOMENTERA! ♥

Hej! asså gud den är så bra ! Du är fantastisk, damn asså! Seriöst du kommer bli stor! :)

Jag tror att de kommer att behålla barnet, men man vet aldrig! Kram:love: