kapitel 27 - Proud Canadian
previous; Justin's perspektiv.
Jag kollade på klockan på mobilen, FAN hon var bara några sekunder i tolv. "dude, jag måste gå. Hon är snart tolv, jag måste kyssa Aubrey, du vet."
"jag förstår". sa han och log. Jag sprang därifrån så fort jag kunde. Jag kollade på klockan, tjugo sekunder tills tolv.
Jag kom in i byggnaden och hörde hur dem räknade ner, "TIO, NIO, ÅTTA, SJU, SEX, FEM..."
Jag såg Aubrey, i armarna på en annan kille. Men jag såg hur hon försökte slita sig loss. Och då såg jag vem det var, Ryan. Jag gick fram och puttade bort honom, "jag vill kyssa min flickvän." sa jag. "TRE, TVÅ, ETT!"
Aubrey's perspektiv.
Justin tog tag i mitt huvud och kysste mig passionerat. Raketerna smällde på himmeln och lös upp allting.
Han läppar mot mina, det var som om ingenting annat existerade.
"Åh, äntligen hemma!" Justin sträckte upp armarna i luften och andades in den friska, kalla luften.
Vi var hemma I Kanada. Justin's hemstad. Han var som en liten unge på julafton.
"Sluta var så barnslig." sa jag och slog till honom. "Hey!" skrek han och tog tag i mig och kittlade mig. Jag kiknade av skratt. "Justin, sluta. Snälla, sluta." Han släppte mig och kollade in i mina ögon. "Har du varit här någon gång?" Jag skakade på huvudet, "nej."
"Då ska jag visa dig allt som finns att se i Kanada!" Jag fnissade, "nu är du barnslig igen."
"Vadå? Jag är en nöjd Kanadesare."
"jaja." sade jag.
Han log nöjt.
Justins mormor och morfar kom och hämtade upp oss på flygplatsen. Jag hade aldrig träffat dem innan så det var lite nervöst. "Hej, Aubrey!" Sade dem glatt när vi kom.
Dem var verkligen välkomnande, jag log. "hej!" sa jag. "Gubben." sa dem och kramade om Justin samtidigt.
Jag log åt dom.
"Ska vi åka?"
Jag nickade, vi hoppade in i deras bil som inte var så stor. "Är du exalterad över att se Kanada?" frågade Justins pappa och kollade bak i backspegeln.
"Jadå!" sa jag och log. "Jag ska allt visa dig." sade justin och kysste mig.
Hans mormor och morfar log mot oss båda två.
Hans morföräldrars hus var inte så stort, Justins rum var dekorerat med något lag i ishockey, tror jag. Han säng var bara rymlig för en och där var en del posters på honom uppsatta på väggen.
"ego." sa jag och skrattade lite. Han himlade med ögonen, "det var ju precis när jag hade blivit lite känd." sade han. "Jag vet." sade jag. "Tror du inte att jag har sett din film eller?"
Han skrattade. "var hade du tänkt att jag skulle sova?" frågade jag.
"Bredvid mig såklart."
"I den lilla sängen?"
"Ja?"
Jag kollade skeptiskt på honom, han kom emot mig och höll om mig. "Har jag skämt bort dig för mycket dem senaste månaderna?" frågade han.
"Antar det."
"Justin, du puttar ner mig." Jag låg ihopklämd med Justin i den lilla sängen. Han hade tagit allt täckte och vänt sig om på sidan. Jag kunde inte sova pågrund av kylan och den lilla platsen, och den stora koppen kaffe jag drack innan. Jag suckade och gick upp.
Datorn var redan påslagen och jag gick in på twitter.
Justin Bieber is home for a break. But of course, he is going to perform at Massey hall, for 'home this christmas'.
Jag visste ingenting om detta men jag antog att Justin bara hade glömt att säga något. Jag stängde locket på datorn med en smäll och lade mig skavföttes med Justin istället. Jag drog åt mig täcket så Justin låg i bara kalsonger. Jag suckade nöjt och blundade, sedan föll jag in i sömnen.
"Det är frukost!" Både jag och Justin hoppade upp ur sängen när vi hörde Justins mormor kalla från nedanvåningen.
Jag drog på mig ett par shorts som jag hade slängt på golvet och gick ner med Justin tätt i hälarna. "Godmorgon."
Alla satt redan runt borde, alla inkluderade Justins morföräldrar och Justins mamma.
"Justin, ska du uppträfa på Messey Hall idag?"
"Oj, just ja! Ja, det ska jag."
"Du är såååå glömsk."
"Jag är en guldfisk." skojade han.
"ha, ha."
"Hej, jag heter Justin..."
"Hej, jag heter Justin..."
Jag slog till honom på armen, "sluta." skrattade jag.
"Ska du träffa pappa idag?" frågade Pattie.
Justin log, "ja."
Jag visste att han aldrig träffade sin pappa nästan, likadant med sina småsyskon. Jaxon och Jazzy.
Någon timme senare rullade en stor, vit bil in på parkeringen. Justin sprang ut och jag följde efter lite blygt.
Justins pappa hoppade ut ur bilen och kramade Justin länge och hårt. Sedan kollade han på mig, "du måste vara Aubrey." sa han. "Jag är Jeremy, Justins pappa." Jag tog hans hand som han höll fram och skakade den. "Hej."
"Äh." sa han, "ge mig en kram! Du ska ju gifta dig med min son för tusan!" jag skrattade och kramade honom.
Jazzy hoppade ut ur baksätet, "Justin!" skrek hon. Justin log brett, "Jazzy!" Han bar upp henne i famnen och pussade henne över hela ansiktet.
Justin gick mot mig, "detta är Aubrey." sa han till Jazzy. "Min flickvän."
Jazzy log, "Aby." hon kunde inte uttala mitt namn, det lät både roligt och sött på samma gång. "Abuuu."
Jag och Justin skrattade. "Kalla bara henne Mrs. Bieber, Jazzy." Jag kollade förvånat på Justin och log, jag kysste honom.
Jeremy kom ut med Jaxon i famnen, Justin lämnade över Jazzy till mig och tog Jaxon istället.
"Hej lillkillen." sade han. Han var lik Justin, inte som Seth men ändå.
"Ska vi gå in?" frågade jag med pipig röst till Jazzy. Hon nickade och log.
Messey hall var fullt och jag var som vanligt backstage och väntade på att konserten var över. Han spelade en del nya låtar, men mest gamla. Och covers han gjorde när han fortfarande inte var känd.
Han tog upp Jazzy på scenen och sjöng baby med henne. Det lät jätte sött och jag log för mig själv. Han var verkligen bra med barn.
Justin drog upp en Kanada flagga ur fickan. "KANADA!!!!" Skrek han. Publiken skrek allt vad dem kunde och visslade.
"Tack så mycket allihopa, jag älskar er."
Justin gick bak till mig, "dags för lite ishockey?" frågade han. "Va?" stammade jag fram.
Han skrattade, "kom igen nu." Jag hade aldrig spelat ishockey i hela mitt liv, hur fan skulle detta gå?
Isbanan var stor och Justin hade på sig blåa ishockey kläder, jag med för den delen men skillnaden var att jag såg ut som en blå björn.
"Kom fram nu med dig." sade han till mig. "du är hur snygg som helst."
"jo eller hur."
Vi spelade ett tag men jag sög och höll mig mest undan. Någon kille från det andra laget kom emot mig och hann inte bromsa, jag kände en hård smäll ner i isen och sedan blev allt svart.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Vad tror ni? Kommer nog klara sig? Vad kommer hända? Om hon klarar sig, vad säger ni om att dem gifter sig i nästa kapitel då? ;) KOMENTERA!
kapitel 26 - new year's eve
previous; Bröllopet var i full gång, alla skrattade och hade roligt. Jag och Justin stod och dansade till musiken på stranden. "Jag älskar dig." sa han. "jag vet." skrattade jag. "Och, jag älskar dig med."
Han svängde med mig som om jag var en docka, han visste verkligen hur man dansade. Själv försökte jag det bästa med att inte trilla på mina egna fötter.
"Jag funderade på en sak." sa han. Jag kollade på honom, "vad?"
"är det okej för dig att flytta bröllopet till alla hjärtans dag?"
Jag log, "såklart." Tanken på att gifta mig på alla hjärtans dag var otrolig, men faktum var att vi bara var sjutton.
"men vi är ju bara sjutton." sa jag till Justin. "det går att fixa," log han.
Jag log.
Han gjorde en snabb rörelse och böjde mig ner och kysste mig, "du är det bästa som har hänt mig." sa han och kysste mig igen.
"Justin, jag hittar inte min klänning!" Justin kom springande in i vardagsrummet samtidigt som han försökte få reda på sin fluga.
"Men den lade ju på sängen innan." suckade han. "Jag vet." sa jag.
Han kom fram till mig och höll mig hårt intill sig, "varför stressar vi?" frågade han. "Jag vet inte", suckade jag. "en vana."
"en ful vana", sa han och kysste mig, "det får vi försöka göra av med." Jag log, "ja."
En vecka hade gått och vi hade kommit tillbaka till New York och vi var verkligen stressade. Justin åkte runt och turnerade hela tiden, han hade minst två intervjuer om dagen, signeringar och mycket mer. Allting hade inte varit så lugnt för mig heller, jag var i studion hela dagarna och jobbade på mitt album.
"Åh, här är den!" sa jag till Justin och hittade klänningen under sängen. Jag skakade på den för att få av dammet. Han log, "där hade du tur, för bilen kommer om några minuter." Jag kollade på honom, "bilen? Jag trodde vi skulle åka taxi dit."
Han skrattade lite, "taxi? Tror du att jag tar min flickvän till New Yorks största fest i taxi? Aldrig livet."
Jag himlade med ögonen, "Okej, Mr. perfekt."
"Varför pratar du om dig själv? Är det inte lite själviskt?" han log sitt sneda leende som vanligt, leendet jag hade saknat. Jag hade inte sett den sen EMA.
Justin kollade ut genom fönstret, "den är här!" Justin drog på sig sin vita kavaj som fullgjorde hela outfiten. Jag drog över min jacka över min svarta klänning.
Utanför hotellet stod en lång, svart limousin och väntade på oss. "wow," sa jag, "jag har åkt limousin förr, men denna är gigantisk!" sa jag och hoppade in med ett brett leende på läpparna.
Fönsterna var mörklagda så att folk inte skulle kunna kolla in och se att Justin Bieber satt i bilen. Jag undrar hur det skulle blivit.
Limousinen rullade iväg, mörkret började lägga sig ute. Snart 2012, tänkte jag. Jag skulle gifta mig med min livs kärlek.
Justin's perspektiv.
Jag kollade på henne, Aubrey. Min älskade. Jag tog henne i handen och tryckte den hårt i min hand. Hon kollade på mig och log, jag besvarade leendet.
Henne bruna hår lockade sig ner för ryggen och hennes svarta klänning satt perfekt mot hennes kurviga kropp.
"Du ser väldigt vacker ut." sa jag till henne. Hon rodnade lite, "tack, älskling. Du med." sa hon.
Limousinen stannade utanför en hög byggnad, Kenny som hade kört dit med sin egna bil hoppade ut och gick bakom mig och Aubrey. Man visste aldrig vad som kunde hända, trots att festen var väldigt hemlighetsstämplad.
Kyparen kom med tre glas champagne till oss, jag tog två av dem och gav ett till Aubrey. "Vem är det tredje till?" frågade jag. "duuuude, detta är fantastiskt!" både jag och Aubrey vände oss om och möttes av Christian Beadles stora leende. "brooo!" skrek jag och sprang fram och kramade honom! "Överraskning!" sa Kenny och skrattade.
"Christian?" sa Aubrey, "wow, du har verkligen växt till dig! Det var längesen!" Hon kramade om honom med ett leende.
Christian tog sitt glas champagne, "jag tycker vi skålar", sa han, "för er, ni ska ju gifta er!" Vi skålade och glasen klingade mot varandra.
"Och för dig!" sa jag och skålade med honom.
lyssna medan nedanstående läses.
Jag, Aubrey och Christian stod mitt på dansgolvet och dansade. Jag hade verkligen saknat honom, han har varit min bästa vän så långt bak jag kan minnas.
"Dude, ska vi gå och titta till maten där borta?" sa Christian. Jag skrattade, han hade alltid varit ett matvrak. "klarar du dig?" frågade jag Aubrey. Hon log och nickade. I nästa ögonblick drog Christian med mig bort till maten.
Jag kollade bort mot Aubrey som stod och dansade för sig själv, men killarna samlade sig runt henne. Mitt hjärta sade att jag genast skulle gå och dra bort henne därifrån, men min hjärna sa att jag skulle låta henne ha kul.
Jag och Christian gick en runda i det kalla vädret, "hur är det hemma i Kanada?" frågade jag. "Det är toppen! Men vi saknar dig!" sa han. "Speciellt Caitlin."
Caitlin, min ex flickvän, innan jag blev känd. Jag saknade verkligen henne. Men hon betydde inget för mig längre, inte på det viset. Aubrey var allt jag ville ha.
Aubrey's perspektiv.
Jag stod själv på dansgolvet, eller själv var jag inte men utan Justin. Klockan närmade sig tolv och jag undrade var han tog vägen, var det inte tradition att kyssa någon på tolvslaget?
Jag hade för mig att Justin höll hårt på traditioner.
Jag dansade vidare till den lugna musiken, "vill du dansa?" Jag vände mig om och möttes av Ryans blick. "Ryan." stammade jag fram. Han tog tag i mig och började dansa, "trevligt att träffas igen, Aubrey."
Jag försökte slita mig loss men han höll mig i ett hårt grepp, "släpp mig!" sa jag. "annars skriker jag!"
"Ingen kommer höra dig för musiken ändå", sa han.
Justin's perspektiv.
Jag kollade på klockan på mobilen, FAN hon var bara några sekunder i tolv. "dude, jag måste gå. Hon är snart tolv, jag måste kyssa Aubrey, du vet."
"jag förstår". sa han och log. Jag sprang därifrån så fort jag kunde. Jag kollade på klockan, tjugo sekunder tills tolv.
Jag kom in i byggnaden och hörde hur dem räknade ner, "TIO, NIO, ÅTTA, SJU, SEX, FEM..."
Jag såg Aubrey, i armarna på en annan kille. Men jag såg hur hon försökte slita sig loss. Och då såg jag vem det var, Ryan. Jag gick fram och puttade bort honom, "jag vill kyssa min flickvän." sa jag. "TRE, TVÅ, ETT!"
Aubrey's perspektiv.
Justin tog tag i mitt huvud och kysste mig passionerat. Raketerna smällde på himmeln och lös upp allting.
Han läppar mot mina, det var som om ingenting annat existerade.
.............................................................................................................................
Inga komentarer? Kom igen nu, jag vet att ni kan! Jag blir överlycklig när ni komenterar så kom igen! Puss på er ♥
.............................................................................................................................
Inga komentarer? Kom igen nu, jag vet att ni kan! Jag blir överlycklig när ni komenterar så kom igen! Puss på er ♥
kapitel 25 - All I wan't is you
Previous; "Är du inte justin's tjej?" En liten blond flicka med flätor stod bredvid mig och frågade mig det med söt röst.
Jag log mot henne, "jo." svarade jag. "Åh, lyllo dig!" sa hon. "Kan jag inte få träffa honom?!" Frågade hon.
"Det kan vi nog fixa!" Sa jag. Hon blev överlycklig och började hoppa och skrika, "MAMMA, MAMMA! Justin's tjej säger att jag kan få träffa Justin. Snääälllllaaaaa kan jag få det?"
Hennes mamma kollade på mig, "är det säkert?" frågade hon. Jag nickade till svar.
Hennes mamma tog mig tackfullt i handen och kollade sedan vidare på konserten.
När det var slut ledde jag dem bakom scenen för att få träffa Justin. Jag gick leende in där men när jag såg Justin och en annan tjej, med hennes händer på hans ansikte försvann mitt leende.
Jag log mot henne, "jo." svarade jag. "Åh, lyllo dig!" sa hon. "Kan jag inte få träffa honom?!" Frågade hon.
"Det kan vi nog fixa!" Sa jag. Hon blev överlycklig och började hoppa och skrika, "MAMMA, MAMMA! Justin's tjej säger att jag kan få träffa Justin. Snääälllllaaaaa kan jag få det?"
Hennes mamma kollade på mig, "är det säkert?" frågade hon. Jag nickade till svar.
Hennes mamma tog mig tackfullt i handen och kollade sedan vidare på konserten.
När det var slut ledde jag dem bakom scenen för att få träffa Justin. Jag gick leende in där men när jag såg Justin och en annan tjej, med hennes händer på hans ansikte försvann mitt leende.
"Justin?" Han vände sig mot mig, "Aubrey!" sa han och log. "Detta är Jasmin." Jag kollade på honom som om han vore konstig, han stod här och höll på med en annan tjej och låtsades som ingenting?
"Justin? Får jag prata med dig? I enrum." Han log, "visst."
Han följde mig bort till en hörna av rummet, "och vem är hon?!" frågade jag. "Jasmin?" sa han frågande.
"åh, jag förstår." sa han. "du tror att jag är otrogen?" Jag spärrade upp ögonen, "ska jag inte tro det då?"
Han fnös, "såklart inte! Du är allt jag vill ha. Jasmin är blind, hon spelar piano och är en jätte bra sångerska! Hennes största dröm är att få träffa mig och nu fick hon göra det." sa han
Jag pustade ut och kysste honom, "bra."
"Du måste lita på mig Aubrey, vi är förlovade!"
"förlåt."
"Det gör inget". sa han och kysste mig igen.
Vi gick tillbaka till dem andra, "hej, jag är Aubrey!" sa jag och tog Jasmin's hand och skakade den. "Hej." log hon.
"Förresten, Justin. Jag tog med den här lilla tjejen för att hon skulle få träffa dig." sa jag och tog fram den lilla flickan som stod och gömde sig bakom min rygg. Justin log, "vad heter du?" frågade han. "Gabrielle", sa hon blygt. Justin kramade henne.
Jag och Justin var tillbaka på hotellet och packade, vi hann inte vara länge på ett ställe tills vi skulle till ett annat. Dags för Mexiko!
Justin fällde ner sätet i flygplanet och drog ner kepsen över huvudet, "väck mig när vi är framme."
Jag suckade, "men tack då."
Vi planet stannade puttade jag till Justin, "vi är framme!" sa jag överdrivet glatt. Justin log och hoppade upp ur sätet. Vi tog våra väskor och gick av, den värma luften slog emot mig direkt. Äntligen värme, tänkte jag.
Papparazzis kom direkt, både jag och Justin försökte dölja huvudet så mycket som möjligt. Men det var svårt.
"Är det sant att ni är förlovade?"
"ska ni gifta er?"
"hallå, Aubrey. Ska du satsa på musiken?"
Vi gick vidare utan att svara, men dem gav inte sig. De följde efter oss var vi än gick. Till slut fick jag nog, jag vände mig mot kamerorna. Dem såg belåtna och nöjda ut. "KAN NI INTE HA NÅGON JÄVLA RESPEKT ELLER?" Skrek jag. "JAG FÖRSÖKER FAKTISKT UMGÅS MED MIN POJKVÄN HÄR!"
De backade undan, jag visste att det kommer stå i tidningen om bara några timmar men jag orkade inte bry mig. Justin tog mig i handen igen och drog mig därifrån. "Min brud." sa han och log belåtet.
Jag lade och plaskade i det ljumma havet. "Kom upp och lägg dig!" sa Justin och klappade menade på solstolen bredvid sig.
"kom du i istället!" svarade jag och skvätte lite vatten på honom.
Han skakade på huvudet, "tråkis."
Han lade ifrån sig mobilen och kollade på mig med sitt sneda, busiga leende. "Det där skulle du inte ha sagt." sa han och sprang i vattnet och drog under mig. När jag kom upp till vattenytan torkade jag bort vattnet från min ögon, jag placerade min hans på Justin's vänstra kind och strök honom över den. "Jag älskar dig, det vet du va?"
Han nickade och log, "jag älskar dig med."
"På tal om det", sa han, "vi ska på bröllop om någon timme, så det är nog bäst att vi går upp."
Han gick upp ur vattnet, "bröllop?" frågade jag. Han nickade, "yes." Jag skakade på axlarna och gick upp.
På hotellet hängde en lång, blå klänning till mig. Jag gick in i badrummet för att få lite "tjejtid". Jag lockade mitt bruna, långa hår lite och satte på mig klänningen. Jag körde på en vanlig makeup. Vilket innebar foundation och mascara.
När jag kom ut ur badrummet stod Justin där ute och hade precis fått på sig sina byxor. Jag ställde mig framför helspegeln och studerade mig själv. Justin kom och ställde sig bakom mig, han lade sina händer på mig höfter och pussade på mig kinden. Han bar en vit, ganska urringad tröja med en vit skjorta över. Och till det hade han sina militär gröna shorts. "Du har blivit smal, Justin." mumlade jag. Han spärrade upp ögonen en bit, "huh?"
"kolla på dig." sa jag och drog upp hans tröja. Han revben syntes. "Du är stressad, jag förstår. Men du måste äta normalt!"
Han kysste mig, "okej". sa han. "Vi går till mcdonalds innan bröllopet börjar!"
Mcdonalds skylt lysste fast det inte hade blivit mörkt ute än, "jag tar en bigmac". sa Justin till personalen. "En dubbel Bigmac till honom!" lade jag till.
Vi åt fort för att inte komma för sent till bröllpet.
lyssna medan ni läser resten.
Bröllopet var i full gång, alla skrattade och hade roligt. Jag och Justin stod och dansade till musiken på stranden. "Jag älskar dig." sa han. "jag vet." skrattade jag. "Och, jag älskar dig med."
Han svängde med mig som om jag var en docka, han visste verkligen hur man dansade. Själv försökte jag det bästa med att inte trilla på mina egna fötter.
"Jag funderade på en sak." sa han. Jag kollade på honom, "vad?"
"är det okej för dig att flytta bröllopet till alla hjärtans dag?"
Jag log, "såklart." Tanken på att gifta mig på alla hjärtans dag var otrolig, men faktum var att vi bara var sjutton.
"men vi är ju bara sjutton." sa jag till Justin. "det går att fixa," log han.
Jag log.
Han gjorde en snabb rörelse och böjde mig ner och kysste mig, "du är det bästa som har hänt mig." sa han och kysste mig igen.
.........................................................................................................................................
Okej, komentera! Kom ihåg, desto mer ni komenterar desto mer inlägg och oftade blir det! Så komentera! Det är ni som avgör! Puss på er.
kapitel 24 - Disney world, where all your dreams comes true
previous; Väl inne på sjukhuset skulle Justin in och göra testet. Vi andra fick sitta i väntrummet och vänta. Efter ett tag kom Justin också ut och satte sig. Han tog mig i handen och log.
Sköterskan kom ut. Alla rätade på ryggen och satte sig upp. Alla log, förutom Mariah som såg väldigt bekymrad ut.
Sköterskan log mot oss, "Det är inte ditt barn Justin." sa hon. Alla drog en djup suck av lättnad. Sedan kollade alla på Mariah, "har du något att förklara?" frågade jag. "eh, eh, eh". stammade hon fram.
"tänkte väl det." sa jag och kysste Justin. Han log mot mig.
"Då har vi väl inte mer här och göra", sa Pattie. "Tack, du." sa hon till sköterskan. Hon nickade lite blygt.
Vem skulle inte göra det när Justin och hela hans crew + mamma kommer in på sjukhuset och tar ett faderskapstest? Men vi kunde i alla fall släppa allt det där nu.
Alla gick ut genom dörren och gav Mariah en sista, ilsen blick. Sedan hoppade alla in i bilen och körde iväg.
"Justin du har väl inte glömt att vi ska till Disney world ikväll?" Frågade Scooter.
"Just ja!" Sa han. "Det gör väl inget Aubrey?" Frågade han mig. Jag skakade på huvudet, "Skojar du? Det är Disney Land!" Han skrattade.
Vi var tvungna att flyga direkt, det tog ett tag att flyga till Florida. Men när vi väl kom fram och hoppade av flyget sträckte Justin ut armarna, "VI SKA TILL DISNEY LAND!" Skrek han.
Jag skrattade åt honom, han var så barnslit. "Väx upp." skämtade jag.
Vi checkade in på Disney Worlds egna hotell och gick och lade oss direkt. Eller rättare sagt, efter Justin hade tömt hela minikylen.
På morgonen lös solen in genom fönstret, trots att det var slutet av december. "Justin, Justin? Vakna!" Han jämrade sig som vanligt. Jag orkade inte med det och puttade ner honom från sängen.
"AJ!" utbrast han. "Så går det." sa jag.
Han kollade på mig, "vad är klockan?"
"Hon är elva!" Sa jag. "FAN! Jag ska uppträda om en timme."
"Tell me about it." sa jag.
En timme senare stod jag och Justin och väntade på att han skulle bli presenterad och gå ut på scen. Han hade en blå stor jacka av något slag på sig. "vem ska du föreställa?" frågade jag. "Prince charming, eller?"
Han skrattade, "väldigt kul." Han kysste mig på pannan som alltid, sedan hörde vi i högtalarna hur de presenterade honom.
Jag gick ut i publiken för att titta istället, eftersom man knappt såg någonting bakifrån.
uppträdandet
Han gick och tog sina fans i händerna och log mot dem hela tiden. Han brydde sig verkligen om dem. Sött tänkte jag och log för mig själv.
"Är du inte justin's tjej?" En liten blond flicka med flätor stod bredvid mig och frågade mig det med söt röst.
Jag log mot henne, "jo." svarade jag. "Åh, lyllo dig!" sa hon. "Kan jag inte få träffa honom?!" Frågade hon.
"Det kan vi nog fixa!" Sa jag. Hon blev överlycklig och började hoppa och skrika, "MAMMA, MAMMA! Justin's tjej säger att jag kan få träffa Justin. Snääälllllaaaaa kan jag få det?"
Hennes mamma kollade på mig, "är det säkert?" frågade hon. Jag nickade till svar.
Hennes mamma tog mig tackfullt i handen och kollade sedan vidare på konserten.
När det var slut ledde jag dem bakom scenen för att få träffa Justin. Jag gick leende in där men när jag såg Justin och en annan tjej, med hennes händer på hans ansikte försvann mitt leende.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------
Vad tyckte ni? Förlåt för att jag inte har uppdaterat, har verkligen inte haft tid! Men KOMENTERA! :D
Sköterskan kom ut. Alla rätade på ryggen och satte sig upp. Alla log, förutom Mariah som såg väldigt bekymrad ut.
Sköterskan log mot oss, "Det är inte ditt barn Justin." sa hon. Alla drog en djup suck av lättnad. Sedan kollade alla på Mariah, "har du något att förklara?" frågade jag. "eh, eh, eh". stammade hon fram.
"tänkte väl det." sa jag och kysste Justin. Han log mot mig.
"Då har vi väl inte mer här och göra", sa Pattie. "Tack, du." sa hon till sköterskan. Hon nickade lite blygt.
Vem skulle inte göra det när Justin och hela hans crew + mamma kommer in på sjukhuset och tar ett faderskapstest? Men vi kunde i alla fall släppa allt det där nu.
Alla gick ut genom dörren och gav Mariah en sista, ilsen blick. Sedan hoppade alla in i bilen och körde iväg.
"Justin du har väl inte glömt att vi ska till Disney world ikväll?" Frågade Scooter.
"Just ja!" Sa han. "Det gör väl inget Aubrey?" Frågade han mig. Jag skakade på huvudet, "Skojar du? Det är Disney Land!" Han skrattade.
Vi var tvungna att flyga direkt, det tog ett tag att flyga till Florida. Men när vi väl kom fram och hoppade av flyget sträckte Justin ut armarna, "VI SKA TILL DISNEY LAND!" Skrek han.
Jag skrattade åt honom, han var så barnslit. "Väx upp." skämtade jag.
Vi checkade in på Disney Worlds egna hotell och gick och lade oss direkt. Eller rättare sagt, efter Justin hade tömt hela minikylen.
På morgonen lös solen in genom fönstret, trots att det var slutet av december. "Justin, Justin? Vakna!" Han jämrade sig som vanligt. Jag orkade inte med det och puttade ner honom från sängen.
"AJ!" utbrast han. "Så går det." sa jag.
Han kollade på mig, "vad är klockan?"
"Hon är elva!" Sa jag. "FAN! Jag ska uppträda om en timme."
"Tell me about it." sa jag.
En timme senare stod jag och Justin och väntade på att han skulle bli presenterad och gå ut på scen. Han hade en blå stor jacka av något slag på sig. "vem ska du föreställa?" frågade jag. "Prince charming, eller?"
Han skrattade, "väldigt kul." Han kysste mig på pannan som alltid, sedan hörde vi i högtalarna hur de presenterade honom.
Jag gick ut i publiken för att titta istället, eftersom man knappt såg någonting bakifrån.
uppträdandet
Han gick och tog sina fans i händerna och log mot dem hela tiden. Han brydde sig verkligen om dem. Sött tänkte jag och log för mig själv.
"Är du inte justin's tjej?" En liten blond flicka med flätor stod bredvid mig och frågade mig det med söt röst.
Jag log mot henne, "jo." svarade jag. "Åh, lyllo dig!" sa hon. "Kan jag inte få träffa honom?!" Frågade hon.
"Det kan vi nog fixa!" Sa jag. Hon blev överlycklig och började hoppa och skrika, "MAMMA, MAMMA! Justin's tjej säger att jag kan få träffa Justin. Snääälllllaaaaa kan jag få det?"
Hennes mamma kollade på mig, "är det säkert?" frågade hon. Jag nickade till svar.
Hennes mamma tog mig tackfullt i handen och kollade sedan vidare på konserten.
När det var slut ledde jag dem bakom scenen för att få träffa Justin. Jag gick leende in där men när jag såg Justin och en annan tjej, med hennes händer på hans ansikte försvann mitt leende.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------
Vad tyckte ni? Förlåt för att jag inte har uppdaterat, har verkligen inte haft tid! Men KOMENTERA! :D
