"Seth!" Jag hörde det vanliga ljudet av slag på trummor från källaren. När jag skrek hans namn slutade han genast spela. Han kom springandes upp från trappan på alla fyra. "Vad är det mamma?" Frågade han och log med hela huvudet. "Vi ska bara åka in och handla lite, stannar du här med mormor och morfar?" Han nickade livligt. "vi ses sen", sade jag och pussade honom på pannan. Justin kom och lade armen runt mig. "Han är precis som dig", sade jag till honom. Justin log, "och som dig." Jag skakade på huvudet, "han är inte ett dugg som mig." Justin ställde sig framför mig och lade händerna på mina axlar. Han böjde huvudet på sned. "Klart han är. Han är lika envis, trött och tjatig som dig." Jag slog till honom, "Jag hatar dig", sade jag. "Jag älskar dig också", sade han och böjde mig ner för en kyss.

 

Vi hade lånat mina föräldrars bil, därav varför vi skuttade fram som kaniner på vägarna. "Denna bilen är något... speciellt", sade Justin. Jag skrattade. "Eller inte." Affären såg likadan ut som den alltid hade gjort. Enda sen jag var liten hade jag älskat att gå i mataffärer, min släktingar och alla andra tyckte jag var konstig. Trots att det var en liten stad så fick Justin blickar efter sig från nästan alla vi passerade, unga som gamla. "Alla kollar", sade jag. Justin log snett mot mig. "Jag vet." Vi tog vad vi behövde och skyndade oss snabbt ut därifrån. Jag kastade en snabb blick mot tidningarna utanför. "JUSTIN BIEBER HAR OPLANERAD KONSERT I SVERIGE, 19/4!" Jag tog upp den och höll den mot Justin. "Vad är detta?" Frågade jag. "Åh, glömde jag berätta? Jag ska ha en konsert här i Sverige i morgon." Jag log, glad över hur glad han var. 

 

Seth stod vid dörren och väntade när vi körde in på infarten med bilen. Han log och sprang mot oss. "Mamma, pappa!" Justin tog upp honom i sin famn, "seth!" Sade han med lika glad röst som Seth hade. "Pappa, ska du ha uppträda?" Justin skrattade och nickade ivrigt, "vill du komma?" Seth sken upp och slog ut med armarna, "JA!" Skrek han. "Nu äter vi", sade mamma och vi alla gick in i huset.

 

Jag hörde fansen skrika innan Justin ens hade kommit upp på scenen. "JUSTIN, JUSTIN, JUSTIN!!" Jag skakade på huvudet och skrattade. De var helt galna, på riktigt. Justin kom inhoppande på scenen och började sjunga 'love me'. Det påminde mig om första gången jag hade stått på hans konsert tillsammans med Mandy. Kvällen allting förändrades. Mycket hade hänt sen dess. Till det bättre, såklart. Jag bar upp Seth i famnen, "ser du pappa?" Frågade jag. Han skakade på huvudet. Jag satte honom på min axlar, "nu då?" Han skrattade och klappade händerna till svar. Han avslutade med Believe och gick sedan av scenen. Vi mötte honom backstage och kramade om honom. "De älskade dig pappa!" Sade Seth. Jag och Justin kollade på varandra med ett belåtet uttryck i ansiktet. 

 

Vi stod utanför huset, det var dags för oss att åka, åka ifrån Sverige och Seth. Vi kramades alla tre samtidigt. "Jag kommer sakna dig Seth", sade jag med tårar rinnande nerför kinderna. "Inte gråta", sade han. Jag log och snörvlade mig. "Det är bara för jag kommer sakna dig så mycket." Seth klappade mig på kinden, "Jag kommer sakna dig med mamma." Justin klappade honom på huvudet och pussade honom på kinden. "Hejdå Seth, var snäll mot mormor och morfar. Vi ses snart igen. Jag kommer sakna dig." Seth kastade sig över till honom, "hejdå pappa. Jag kommer sakna dig." Justin tog min hand och gick mot Taxi bilen som kom körandes. Jag kramade om mamma och pappa. "Hejdå", sade jag. "Ta hand om Seth." De log, "vi lovar." 

Vi hoppade in i taxin medan taxichauffören tog in våra väskor i bagageluckan. Justin tog min hand. "Allt kommer bli bra. Vi kommer träffa honom snart igen. Det kommer gå fort. Nu har du ju ditt album att jobba med också." Mitt album, det hade jag nästan glömt. "Jag vet", sade jag. "Men det känns så jobbigt just nu." Justin drog ner mig mot sitt bröst. "Ja, men det kommer bli bra. Jag älskar dig." 

"Jag älskar dig med." Chauffören satte sig i förarsätet och började köra. Mamma och pappa stod bredvid varandra och pappa hade Seth i famnen. De vinkade alla hejdå och både jag och Justin lyfte våra händer och tvingade fram ett leende.