kapitel 22 - Will you marry me?

previous; "Vänta", sa han. "jag hann inte prata klart ju!" han skrattade. Han tog fram en liten box ur lådan, satte sig på knän och tog upp den. "Aubrey Nicole Regelius, vill du gifta dig med mig?" 
Hela publiken blev helt tyst, även jag. Leendet jag hade på läpparna försvann, jag gapade förvånat.
Justin stod fortfarande kvar, jag såg att han började bli orolig. Herregud...

"va?" sa jag. Justin kollade på mig, han blick sa; kom igen. Svara ja Aubrey. Jag kommer snart svimma. Jag fick inte fram ett ljud. Såklart ville jag säga ja. Men jag var ju nervös.
Ett leende spred sig på mina läppar, Justin började också le. "Klart!" sa jag och hoppade in i hans famn. Han kramade om mig hårt, som om han aldrig tänkte släppa mig igen. "Jag älskar dig", viskade han i mitt öra. Sedan satt han på en silvrig, med ett diamant skaft och en lila sten.
Alla i publiken apploderade, skrek och visslade. Jag och Justin vände oss hand i hand mot publiken och log. Sedan gick vi ner från scenen. Selena kom upp igen, "det där var ju... oväntat", sa hon i micken. "I alla fall! The show must go on som man säger!"
Jag och Justin kollade på varandra och skakade på huvudet.
Vi satte oss på våra platser igen, Taylor kramade om oss båda. "Grattis!" sa hon och log. Jag och Justin log tillbaka. "Tack".
Galan var slut och jag Justin gick ut bakvägen, eftersom fansen började bli fler och fler där ute. Och det skulle ta en evighet att bara komma förbi dom ens.
"Ska vi skita i efterfesten?" frågade Justin. "Aldrig livet!" sa jag förvånat. Han skrattade, "nähe".
Det var fullt på efterfesten, och såklart fullt med kändisar. En av medlemarna från LMFAO kom och bad Justin dj;a med dom. Och jag stod själv på dansgolvet. Taylor och Demi kom till mig och bad mig hänga med dom.
Jag sa självklart ja. Jag kunde inte riktigt förstå själv att jag var på EMA's efterfest och festade med Taylor Swift och Demi Lovato!
Det var helt otroligt, helt enkelt.
"Tänk att du ska gifta dig med Justin Bieber!" sa Demi och log. "Ja , jag kan inte riktigt fatta det själv", skrattade jag.
Servitrisen kom och gav mig ett glas champange, "nej tack", sa jag och log. Han nickade och tog tillbaka glaset.
Jag satt och pratade med dom om allt möjligt, hur det var i Sverige och så vidare. De hade aldrig varit där.
Justin kom tillbaka och satte sig med oss. "Hej", sa han och kysste mig. Jag log.
Jag kollade mot scenen, Selena vinglade upp på den lilla  scenen som fanns där. Hon var antagligen full. Hon ryckte åt sig micken och musiken avslutades automatiskt när hon började prata. "Justin, justin, du tillhör mig. Du äärr miiinnn. Skkkiiit iii Auubbreeeey!" Och vinglade och pratade konstigt. Alla bara glodde på henne. Själv Selena Gomez hade precis skämt ut sig inför ja... många, kändisar.
Jag och Justin kollade på varandra och kunde knappt hålla skrattet inne. Vakterna kom upp på scenen för att bära ner henne. "sluuuta!" sa hon. Vakterna brydde sig inte. Hon åkte ut.
Efter festen kördes jag och Justin till ett hotell som vi hade bokat över natten. "Jag tycker vi förtjänar lite semester", sa Justin. "Jag med", suckade jag.
"Det är därför, vi ska till Paris i morgon!" Jag kollade på honom, "va?"
"Ja", sa han. "I en hel vecka. Dock har jag en konsert där, men det gör inget va?"
"Skojar du med mig? En hel vecka? Klart det inte gör någonting!" sa jag.
Hotellet var något av det finaste jag hade sett, Justin hade såklart bokat det finaste och bästa som vanligt. Jag log för mig själv.
Vi lade oss i sängen, jag låg i Justin's famn och och somnade till ljudet av hans hjärta. Morgonen efter vaknade jag av att regnet droppade på fönstret. Jag satte mig yrvaket upp och kollade ut. Jag suckade. Regn? Redan?
"Justin? Vakna!" Justin satte sig upp och kollade på mig med ett öga. "Fem minuter till", mumlade han och lade sig ner och och drog täcket över huvudet.
Jag skakade på huvudet och gick upp, jag drog på mig kläder och gick ner för att köpa varsin kaffe till oss.
När jag kom upp låg Justin fortfarande och sov, "Justin, kom igen. Vakna!" Ingen reaktion. "Kaffe, kaffe...!" sa jag.
Han reste sig direkt upp, "kaffe?" frågade han. "Tack och lov att du är vaken!" sa jag och skrattade.
Det är sjukt hur han kan vara så beroende av kaffe, tänkte jag.
Ett par timmar senare tog vi Justin's privatflygplan till Paris med resten av hans crew. Alla var super trötta efter gårdagen och ingen sa ett ljud. "Ser du fram emot ditt album?" frågade Scooter. Jag nickade, "självklart!"
Vi landade äntligen i Paris, jag kände mig yr och illamående. Åksjuk.
Direkt när vi hoppade av började papparazzis jaga oss. Vi sprang och hoppade in fort i bilen och körde därifrån.
"Shoppa?!" frågade jag exalterat. "Vad du än vill, älskling!" sa Justin och log.
Vi stannade mitt inne i centrum, såklart med Justin's vakt med oss. Kenny.
Repportrar och papparatzzis försökte prata med oss och fotade oss konstant. "Är det sant att ni ska gifta er?" , "hur är det med Seth?", "är ni förlovade?!"
Vi brydde oss inte och gick vidare.
Vi shoppade massa, både jag och Justin. Vi var verkligen lyckliga tillsammans.
Justin's fråga var så plötslig att jag knappt hann reagera. "När vill du gifta dig?" frågade han.
"eh... eh... typ... på sommaren!" sa jag. "Bra", sa han. "För det vill jag med."
Vi kollade runder och hamnade i en affär som sålde bröllopsklänningar. "vill du köpa en nu?" frågade Justin.
"Nej, inte än", sa jag.
Vi gick vidare. Båda blev trötta på att shoppa så vi åkte till vårt hotell. "Kan vi inte gå till eiffeltornet?" frågade jag. "det ligger ju precis här nedanför".
"Jo", sa Justin. Vi tog på oss ytterkläderna igen och gick ut. Vi stod där och kollade på det lysande tornet. Justin höll om mig, hans kropp värmde mig och allting kändes säkert i hans armar.
Då kom några få repportar och störde. Vi brydde oss inte. "är det sant att du ska bli pappa igen?" frågade dom.
Både jag och Justin reagerade. "va?" frågade vi.
"Ja, med Mariah Yater!" sa dom. Jag kollade undrande på Justin. Han ryckte på axlarna. "Vem?" frågade han.
"Mariah Yater!" Sa dom. Jag kollade på Justin igen, snälla säg inte att det är sant...
................................................................................................
ett litet sånt här ganska tråkigt mellankapitel, för att hålla det uppe! Men komentera ändå! Ni glömmer väl inte? Desto mer ni komenterar, desto mer kapitel! PUSS

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0